Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE nE
S. K. NYA LÄSARE. 335
dal inom erkestiftet), för öfrigt känd såsom författare af ett
på sin tid vida spridt kateketiskt arbete; den uppburne
folkpredikanten PER NYMAN (f 1856 såsom kyrkoherde i
UrsAult inom Vexiö stifty; den snillrike andlige talaren JOHAN
HENRIK THOMANDER (T 1865 såsom biskop i Lund),
dessutom högt förtjent om prestbildningen i vårt land genom en
nitisk och framgångsrik versamhet vid det 1809 i Lund
inrättade prestseminariet; samt slutligen de begge såsom
predikoförfattare högt värderade församlingslärarne PER JAKOB
EMANUELSSON (ft 1888 såsom theol. doktor, prost och
kyrkoherde i Hällestad inom Linköpings stift) samt JOHAN MIKAEL
LINDBLAD, hvilken ännu verkar såsom prost och kyrkoherde
i Öfveds pastorat af Lunds stift.
S I52. S. &. nya läsare.
Vi erinre oss ifrån det föregående, huruledes de s. k.
Läsarne 1i Norrland under förra tidskiftet ännu icke voro
separatistiskt sinnade, icke heller afveko från den strängt
lutherska renlärigheten. Men i början af innevarande
ärhundärade blefvo de mångenstädes sekteriske och begynte
omfatta hvarjehanda osunda och villfarande meningar.
Omkring år 1805 upphäfde sig en afskedad soldat ERIK
STÅLBERG från Pzireå socken till anförare för ett sällskap af
s. k. apa läsare, hvilka ifrån de gamla skilde sig
hufvudsakligen derutinnan, att då de senare icke erkände någon annan
salighetsordning än en grundlig omvändelse, en lefvande tro
och daglig helgelse, så missförstodo de nya läsarne den
lutherska läran om rättfärdiggörelsen ända derhän, att de
menade den saliggörande tron kunna finnas hos menniskor, i
hvilkas hjertan kärleken till verlden och synden vore helt och
hållet obruten, hvarjemte de förklarade hvarje en kristens
bemödande att hålla lagen för fariseisk egenrättfärdighet och
på antinomistiskt vis ifrade mot lagen såsom icke mera
förbindande för den, som genom Kristum blifvit rättfärdiggjord.
Då nu Arndts »Sanna kristendom», Nohrborgs och Per
Tollesons postillor m. . andaktsböcker, dem de gamla läsarne
vid sina konventiklar begagnat, långt ifrån att gilla en dylik
antinomism, tvärtom med bestämdhet drifva den helsosamma
läran om bättring, omvändelse och helgelse, så var det
natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
