Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lake. Lota vulgaris Cuv.
Artm. Tvä lika höga, tätt liopsittande ryggfenor; stjertfenan rund, ofullkomligt
skild från rygg- och onalfenorna, öfverkäken nägot litet längre, (färgen vanligen svart
och gul brokig).
/?./. 13+75; Anf. 70; Stj.f. 41; Brf 21; B.f. 7.
Synonymi. Lota Rondelet. — Gadus n:o 10, Artedi genera p. 22; — Synon. p. 38 (n:o 13); — Descr. p.
107 (Silurus). — Gadus Lota Lisa. S. N. X p. 255; — Fn. Sv. Ed. 2, p. 113. — Ascanii linnes 3, tab. 28. —
ISi.och tab. 60. — Nelsso.v Synops. p. 47. — Ekström, Morko Fiskar, Vet. Ac. II. 1831 p. 43. — Lota vulgaris
Cuv. Itegne Anim. Ed. 2, 1829. — Jenyns Brit. Vert. An. p. 448. —Y.uir.i.1.1. Brit. F. II; 183.— Kr.ÖYLR Dunm.
Fiske n. 169. — Molva Lota Fi.eminu Bril. Anim. r>. 192.
Vanliga längden af denna fisk är omkring
2 fot (600 millim.). En lake af 23 tums längd
befanns väga 3j il. En af 20 tum vägde helt
nära 2, ocb en al’ 16 tum jeinnt ett skålpund.
Tilltagandet i vigt förhöll sig alltså i dessa fall
reguliert såsom den bör efter v olumens
tilltagande (eller i proportion af längdens cub). Den
Störsti» Lake vi med \isshet kunna uppgifva,
fångades för några är sedan i sjön Båwen i
Södermanland, ocb vägile \b H Dess längd blef
ej antecknad. En som vägde 11 U upptogs af
Ekström i en annan liten sjö i Södermanland.
Del är emellertid mindre vanligt atl. träffa dem
som väga öfver 5 U. — Huden är ganska Ijock och
ovanligt slark, nästan som den bos Ålen,
hvarmed Laken har många likheter. Fjällen äro,
liksom hos andra så kallade skinnfiskar, helt
små, så alt de ej skjuta ut öfver hvarandra med
kanten, såsom de göra hos de i dagligt tal s. k.
fjällliskarne, men de synas dock ra11 tydligt
genom den slemmiga yttei huden, hvaruti de ligga
platt och tält tillhopa, alldeles inneslutna i hvar
sin särskilda cell. Uti denna lyckas de ej vara
fastade, och kunna lält uttagas med en
penu-k ili T eller nålsudd. De äro nästan runda,
hel-bräddade och allenast försedde med conceulriska
strimmor, utan slridformiga linier. De störsla
hafva knappt li millimeters (V, tums) bredd
hos en alnsläng fi.sk. De betäcka huden
öfver-allt, ända ul på nosen ocb på fenorna, men
äro der ganska små. Hufvudet är litet. Med
hela gällocket utgör det pä en medelstor Lake
omkring i af största kroppslängden. Scdt
uppifrån är det paraboliskt, framlill nmdadl; ofvan
starkt nedtryckt, platt och slätt. Del kan
utvidgas Lill mycket större bredd än kroppen, men
då käkar och luck hopdragas blir det belydligcil
smalare än den. Ögat är rund t, djupt beläget i
en nägot aflång grop utan tydlig kant. Ilos en
medelstor fisk ulgör ögats längd knappt hälften
af dess afstånd från nosspetsen och dess
medelpunkt ligger ungefär vid J af hela hufvudets
längd. 1 ris är mörkbrun med silfverfärgad inre
kant och rund pupill. Nosspetsen skjuler något
litet framom öfverkäkens kant. Näsborrarne
äro 2:ne, ganska små, på hvardera sidan; främre
öppningen ligger midt emellan ögat och
nosspetsen, ocb bar den framstående kanten baktill
utdragen till en mjuk törn-tråd af ögats halfva
längd; den bakre, som ligger midt emellan ögat
och den främre, saknar kant eller bihang.
Skäggtömmen under underkäkens spets är längre än
ögat. Munöppningen räcker nästan under ögats
framkant. Öfverkäkens kant bildas endast af
mellankäksbenet, som ej kan utskjutas, utan
sitter fästadt uuder, och något bakom nosspetsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
