Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Flykten åt söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
du vaknar till riktigare kännedom om ditt läge! —
utbrast Erik halfhögt efter honom. Därpå sade han
till Tom: — nu är tiden inne att sätta upp segel och
göra fartyget segelklart. Månen lyser oss ända till
dess vi klarerat oss för de farligaste klipporna, och
den öfriga vägen har jag något så när reda på.
Hissandet af de tunga seglen kostade gossarna
icke ringa möda, i synnerhet som Tom ännu var rätt
svag; men nöden förlänade dem krafter. De hissade
segel, placerade på bästa sätt de medtagna munförråden,
lade kompass, lodlina och kikare till rätta och halade
åt sig ankaret så tätt de förmådde, för att förlora så
litet som möjligt af det värdefulla tåget, i händelse de
skulle nödgas kapa det. Eriks plan var att låta det
grundgående fartyget med strömmen drifva åt väster,
en väg, som han vid de senaste dagarnes fiskeriutfärder
redan flere gånger tillryggalagt.
— Nu må förstörelsens verk börja! — sade Erik.
— Det är mig en sann tillfredsställelse, att jag kan
tillintetgöra detta usla röfvarenäste, göra dess
rofgirige invånare till tiggare och möjligen afskära dem
hvarje hjälp från deras grannar. Jag undrar just, Tom,
om de, när de vakna vid lågornas sprakande, komma
på den tanken, att detta är en rättvis vedergällning
för deras förbrytelser? Låt de skurkarne endast simma
åt sydost, så snart hungersnöd uppstår bland dem,
och låt dem tigga om lifsmedel för sig, sina hustrur
och barn — ha, Tom, hajarna skola sluka deras
smutsiga kroppar som riktiga läckerbitar! — Du ser
på mig, som om du hade en vansinnig framför dig,
Tom! Men jag tror mig vara herre öfver mina tankar!
— Ämnar du sätta eld på deras bostäder också,
Erik? — frågade Tom förskräckt, — Då skulle de ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
