Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Vår hjälte finner att kryssningen ej är så trevlig som han föreställt sig - 15. Mestys historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 165 -
de förslösat sin ammunition, och de tycktes nästan
helt och hållet förgätit skeppets närvaro, ty de gingo
aldrig ned till stranden eller till dess närhet.
Jack hade å andra sidan beslutit, att, om han
också skulle nödgas dröja ett år, skulle första steget
tagas från besättningens sida, och då han nu hade
sysselsättning, gick tiden så fort, att två månader
förflutit, utan att han kommit att tänka därpå.
En afton, då de sutto nere i kajutan, ty kvällarna
voro rätt kalla, frågade Jack Mesty, om han hade
någonting emot att berätta sin levnadshistoria.
Mesty svarade, att han vore färdig att tala, och
efter en nick av vår hjälte började Mesty, som följer.
15. MESTYS HISTORIA.
TH1 QStän vi låtit Mesty tala sin egen blandade
rot-*. välska, vilja vi nu översätta den berättande delen
av Mestys historia på vanligt språk, encjast
återgivande med den egendomliga dialekten de avbrott i
densamma, som samtalsvis förekomma.
- Det första jag erinrade mig, är, att jag bars på
en karls axlar, med mina ben hängande framtill
och mina händer hållande fast i hans huvud. Alla,
som mötte mig, gingo ur vägen, då jag red genom
staden, så fullastad med tunga guldprydnader, att
jag knappt kunde bära dem och var glad, när
kvinnorna befriade mig ifrån dem; men då jag blev äldre,
började jag yvas över desamma, emedan jag visste,
att jag var en konungs son. Jag levde ett lyckligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
