Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 I SISTA STUND
en flicka, som kom i vårt hem. Hon dog sedan, men
det var ju inte hans fel. Han hade valt henne bland
alla till sin hjärtanskär.»
Erik. Då skulle din man bara skratta och säga:
»Du är ett barn, lilla Stafva! Du begriper dig inte
på karlarna. Förstår du inte, att Erik började inse,
att du aldrig skulle komma att tycka om honom
annat än som en bror. När han skulle vilja ge dig
sitt hela hjärta, så gaf du honom en smörgås med
ett vänligt leende! När han bara hade ögon för
dig, så hade du ögon för allt annat i världen, och
när hans stora kärlek gjorde hans tunga stum, så
kunde din lilla mun pladdra om tusen likgiltiga
saker.»
stafva. Men Erik, hvad menar du?
Erik. »Ja,» skulle han säga, »det var därför, att
hans kära fosterfar önskade, att han nu snart skulle
få sitt eget hem och bygga sitt eget bo, som han
beslöt sig för att försvinna. Han kände ju, att han
lika litet kunde få tag i dig, som han kunde få tag
i månen — så högt öfver honom lyste du. Och så
var det en liten flicka, som höll så mycket af honom,
och som också var bra ensam i världen, och så–»
stafva emot honom, säger upprörd. Å Erik, var
det därför?
erik fortsätter lugnt. »Så dog ju flickan,» säger
din man, »och nu är det som om hon aldrig varit
medan du — du —»
stafva slår armarna om halsen på honom och ropar.
Erik, du älskar mig!
erik. Det var du, som sade det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
