Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lönat min gästfrihet. De ha sköflat klostret
rubb och stubb och icke ens skonat den
heliga jungfruns gyllene krona eller
nattvardsbägaren. Svängen yxorna, svenner, som då
I fällen träd i skogen!»
Men innan skaran hunnit fram till
vagnborgen, hade Assim, på ett tecken af
höfdingen, gått fram till eken, där Erland,
nästan medvetslös af dryckens verkningar,
stod bunden. Assim höll en dolk i
handen. Gulblek och skälfvande riktade han
udden mot Erlands bröst.
»Hallo!» ropade höfdingen, som klifvit
upp på en vagn. »Hvad viljen I där borta?
Kommen I med fiendtligt uppsåt, eller huru?
Om så är, låt oss då underhandla, för att
se, om saken kan uppgöras i godo.»
»Ingen underhandling, du
tempelskändare!» ropade patern och red fram mot
vagnborgen hastigare än folket hann följa
honom.
»Se dit och låt beveka er,» sade
höfdingen och pekade på eken, som syntes högt
öfver vagnborgen, emedan hon stod på
kullens topp.
»Erland!» utbrast patern bleknande.
»Ja, riddarens son. Närmen I eder än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>