Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mynt till de fattiga, andra och tredje gången
dubbelt; »kommer han oftare igen vare det
straff underkastat, som borgmästare och råd
pröva skäligt». Vid den revision av den
allmänna skråordningen, som företogs år 1720,
bibehölls detta stadgande med den ändringen i
fråga om bötesstraffet, att detta för första resan
bestämdes till 2 daler silvermynt till
ämbets-lådan och 16 öre till de fattiga. Upprepades
förseelsen, fördubblades böterna. Motsvarande
föreskrifter funnos i vissa gesällartiklar, d. v. s.
gesällskapens stadgar. I ordning och bruk för
snickaregesällerna i Stockholm av den 6 februari
1662 förekom sålunda följande bestämmelse:
»En gesäll skall i rättan tid uti sin mästares
hus sig inställa, nämligen klockan 10 om
aftonen, men bliver han en natt ute, böte då en
mark, bliver han flera nätter ute och vistas
uti beryktade olovliga orter miste en hel
veckolön».
Ursprungligen städslades gesällerna på
ungefär samma sätt som tjänstefolket. Inom
skomakareyrket voro — enligt 1474 års skrå —
städsel- eller stämmodagarna förlagda till
påsken och Mickaelsmässan den 30 september.
I muraremästareskrået från 1487 hette det: »Den
broder, som vill leja sig gesäller, må leja dem
till Allhelgona dag, som av gammalt har varit
sed. Den som däremot gör böte ett halvt pund
vax». Och enligt skräddaregesällernas artiklar
från 1629 voro »mästersvenners och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
