- Project Runeberg -  Pavo Makkran. Bilder från finnarnas lif under Krabbe- och Gyldenlöwe-fejderna i Vermland /
69

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: Einar Torsslow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sitt bästa, lofvade de, och med det beskedet återvände bud-
bäraren.

Nu blef frågan, hur man bäst skulle hejda norrmän-
nens marsch, och den saken var snart afgjord. Man beslöt
genast hugga en bråte, d. v. s. fälla skogsträd öfver vägen,
och från denna vall mottaga fienden med pilar, yxor och
pikar. På Moilainens förslag beslöts äfven, att den skulle
huggas vid sundet mellan sjöarna Flaten och Velen. Bron
skulle de rifva, och så vore danskar och norrmän i fällan.
Man skyndade genast till den af Moilainen angifna platsen.

Just som arbetet skulle börja trädde Pavo fram och
bad att få säga några ord. »Rifva vi bron och fälla bråten
nu genast,» sade han, »skola fiendens spejare strax upp-
täcka det och norrmännen taga kosan väster om Velen, ty
de skola då förstå, att de äro förföljda, och att vi tänka
fånga dem som i en säck. Men på västra sidan sjön är
marken för vid för oss att en längre stund kunna uppe-
hålla dem.»

Alla insågo genast, att Pavo hade rätt. Planen måste
öfvergifvas. Alla stodo modfällda och rådlösa. Nu begärde
den gamle bonden åter ett godt råd.

»Tala du, Pavo,> sade Moilainen, »du som så länge följt
Pekkal>»

»Ja, tala!» ropades från alla håll.

»Om rådet är godt, vet jag icke, men ni kunna ju
pröfva det. Vi hugga träden till mer än hälften, jämnt så
långt att de stå med topparna rätt upp, samt bortrödja
alla spånor så väl, att spejarna ej märka något. Sedan för-
svaga vi bron så, att den blott kan bära några få man, men
brister under tyngden af ett större antal folk och hästar.
Kunna vi göra detta utan att spejarna eller förtruppen
märka det, låta vi dem passera. Men just som vi varsna
den slutna truppen, rusa vi upp och fälla de förut halft
genomhuggna träden, som då stänga vägen. En del af oss
affärdar spejarna, medan de öfriga mottaga de anstormande
fienderna och hålla dem så länge tills bron brister. Lyckas
detta, kasta vi oss ned bakom bråten, där de som ha bössor
få göra hvad de kunna för att hindra hufvudtruppen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgpmakkran/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free