Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hurusom staten vid straffs användande icke har
medel att dervid åstadkomma en förbättring hos den
straffade.
Vi ämna icke inlåta oss i striden om statens
straffrätt, en rätt som blifvit satt i fråga. Vi
antaga den utan att här säga skälen för detta
antagande , hvilka likväl af det följande skola inses.
För att komma till full klarhet i afseende på
det praktiska, skola vi tillse hvad straff innebära.
Skall straffet vara hämnd? Det kan man ej på
allvar mena, då det kristliga sinnet skall afgöra
frågan. Afven för reflexionen är hämnden icke något
som man kan vidhålla, — emedan den är ett oting,
en, den komplettaste brist på verkligt innehåll. Skall
straffet tjena till skräck? Denna fråga besvarar man
vanligtvis jakande* Men dermed är man icke på
redig fot så vida straffet alltid kommer efter
gernin-gen. För att förstå hvad skräcken då skall
åstadkomma, måste man således tänka sig afsigten att
dermed förekomma dylika dåd som det hvilket man
bestraffar. Då finner man att straffet utgör ett
forsvar till förmån fpr dem som eljest möjligen eller
sannolikt skulle hafva blifvit utsatta för likartade dåd
som det bestraffade«
Ett försvar ligger således i straffet. När den
enskilde blir angripen, erkänner man hos honom den
naturliga rättigheten att försvara sig. Sjelfforsvaret
godkännes i hvarje lagstiftning, men oaktadt detta
erkännande önskar man likväl i samhälle, så vidt
möjligt, slippa detta sjelfförsvar; man väntar försvar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
