Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anfallen på eganderätten sådan den hittills blifvit
tillämpad.
När man går så långt tillbaka, att man frågar
den förmögne efter den rättsgrund hvarmed han
besitter del som han kallar sitt, bar man gått för långt.
Den besittning som nu finnes, må oqvald så förblifva.
Man kan likväl börja ifrån den punkten, allenast man
icke låter missförhållandet fortgå.
Om t. ex. possessionaten skulle bevisa huruledes
och hvarigenom han kommit till en vidsträckt
jordbesittning, vore sådant utan ändamål. Man har
beräknat, att, vid egendomars försäljning, den råa
grunden aldrig vid köpet går in i räkningen, ulan
gäller del dervid endast de kapitaler, hvilka blifvit
ned-lagde i odling m. m. Om nu denna beräkning är
riktig, så gifver det faktiska en vacker bekräftelse
på den sats vi här velat framställa.
Besittning af jord i dennas råaste
vildhetstilI-stånd är det enda hvartill en lystnad kunde
erkännas bebörigen uppstå; ett sådant besittnings-tagande
har man kallat jus primi occupantis. Men hvad har
man dermed egentligen fått? Man har fåll tillfälle att
förkofra sig; men i sig sjelf och utan vidare åtgärd
har denna jord intet värde. Den utgör blott ett
villkor för min odlingsverksamhet, ett substrat för
densamma. Helt annorlunda blir förhållandet då den är
odlad; då har den del värde som genom
mennisko-kraften blifvit nedlagd deri, och detta värde får jag
icke önska mig såsom tillhörighet, så framt jag icke
kan gälda den med motsvarande värde, utgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
