Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1935
hans budskap värmde, väckte och välsignade i både enskilda och
offentliga möten. Resultatet av kongressen blev bland annat att ett stort antal
troende sökte helgelse och andlig förnyelse och att många själar blevo
frälsta.
Ett nytt och intressant inslag i kongressen blev demonstrationen i
Stadion och den föregående marschen. Stridsropets referent skriver:
En kongress utan en riktig gatudemonstration skulle icke vara en
frälsningsarmékongress, men för denna kongress var planerad en gatudemonstration, som
skulle överträffa alla föregående. Därför var det ett vimmel av salvationister, som
vid sextiden på lördagseftermiddagen samlades i Strandvägens allé. Så småningom
stodo leden samlade, och tiden för avmarsch var inne. Hundrade fanor fladdrade
för vinden, månghundrade instrument blänkte, och tusende röda band och tröjor
lyste, där tåget drog fram. Kaskader av toner smattrade som segerfanfarer mellan
husraderna, där de tre stora bataljonerna mascherade. Så brukar det vara. Men
denna gång var det ännu något mer, som nästan tog den största uppmärksamheten
— de dekorerade och bemannade lastbilar, på vilka Armén åskådliggjorde sina
skiftande verksamhetsfält. Detta arrangemang hade nog varit omtvistat, men —
tvista tillhör dem som intet våga. Här voro de nu, de aderton färgglada och
dekorativa bilarna som med jämna mellanrum följde i leden. Intresse och bifall väckte
de, och enligt deras utsago, som ha de flesta kongresserna i minne, ha aldrig så
stora människoskaror kantat gatorna, där kongressmarscherna dragit fram, som nu.
Vi vilja närmare skärskåda tåget, när det hunnit målet för sin marsch — Stadion.
Se, där komma de! Intresset från läktarna stegras. Först en ridande härold, sedan
en mängd av fanor och musik. Så kommer den första bilen — en stor
turist-omnibus, fylld av de äldsta pensionerade officerarna, efterföljd av en skara av dem
till fots. Det fanns icke textat på vagnen, men jag såg det skrivet i ljus över deras
huvuden: »Vi ha kämpat den goda kampen, vi ha bevarat tron — härefter ligger
rättfärdighetens segerkrans tillreds — — —-.» Men tåget fortsätter att välla in
genom porten. Där kommer Stockholms division, företrädd av sin bil med
Mälar-drottningen, omgiven av trumpetande härolder. Blind- och dövstumarbetets
officerare komma därefter, och så följer Dala division med sin i landskapsmotiv och
emblem dekorerade bil, bemannad med nationalklädda officerare. Efter
sång-brigadens och strängmusikanternas hurtiga och glada skara i sina vackra, röda
blusar följer manliga sociala arbetet, realistiskt symboliserat med en
räddningsbåt, från vilken utkastats räddningsbojar till två sjunkande män, Göteborgs division
med fiskare på sin bil, Sundsvalls division med sågverksarbetare, Uppsala division
med dekorationsmotiv från domkyrkan och biskopsgården samt Smålands division
med en vagn, monterad som en tändsticksask, fylld med nationalklädda sångare,
som gåvo tydligt besked om var deras skilda arbetsfält voro belägna.
Därefter följde ungdomsverksamhetens avdelningar. Söndagsskolans bil med näpna
småttingar och ballonger, på vilka syntes armévapnet och devisen »Ungdomen för
Kristus», avlockade vänliga leenden och applåder, solstrålar och gärder i sin bil
samt solvargar och scouter i sin arbetade under högtryck med tvätt, matlagning,
sjukvård och övriga uppgifter, som höra till deras gebit. Missionsofficerarnas
vagn och trupp väckte berättigat intresse, och Skåne division gav ett livligt intryck
med sitt sjungande skördelag mellan gula kärvar. Slumsystrarna i sina blå
klänningar och vita förkläden äro alltid föremål för kärlek och beundran, men när
de nu företräddes av en hel barnkoloni i miniatyr på sin vagn, steg beundran till
hänförelse. Norrbottens och Jämtlands divisioner med sina nordliga landskapsmotiv
samt Örebro division, företrädd av en jättesko och en livligt sysselsatt
skomakarverkstad, gåvo klart tillkänna sina hembygders särdrag. Östergötlands division
avslutade det långa tåget. Dess bil var dekorerad i mångskiftande färger med
Norrköpings bekanta tupp som huvudfigur.
513
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
