Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionsfrihetsfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Johan antog detta förslag och skänkte, såsom
morgongåfva, prinsessan Josephina »Gellivareverken», som han
inköpt på bergsrådet friherre Hermelins konkursauktion, och
som bestod af 85 mantal, med grufvor, masugnar, skogar,
sågverk och byggen. Denna stora egendom fick af Carl Johan
namn, heder och värdighet af furstendömet Gellivare. Påfven
förklarade sig då nöjd, eftersom detta svenska furstendöme
var till arealen flera gånger större än det italienska, och
samtyckte till giftermålet. Men den unga prinsessan åtföljdes från
München år 1823 af sin biktfader, abboten J. L. Studach.
Han stannade i Stockholm och erhöll såsom kronprinsessans,
sedermera drottningens, biktfader sin bostad på slottet.
Biktfadern var en lärd, belefvad man, som fortfarande
åtnjöt sin höga skyddslings innersta förtroende och utöfvade
på henne ett stort inflytande. Slugt beräknande, var han själf
mycket litet synlig i det katolska omvändelseverket, som under
hans högsta ledning gjorde allt mera märkbara framsteg i
Stockholm. Men en gång röjde han sina syften och
förhoppningar, i den af trycket utgifna »Påskpredikan inför Katolska
församlingen i Stockholm 1848», som är den första dittills
på svenska tryckta katolska predikan.[1]
För att undersöka jordmånen åt det katolska utsädet, som
frodas bäst när den protestantiska statskyrkan vanvårdas och
lössläppta separata sekter lämnas obegränsadt spelrum, besöktes
Sverige år 1856 af den beryktade patern Etienne. Resultatet
af hans resa blef en öfverraskning för svenskarne. Innan
någon utomstående ens anade att regeringen skulle vid 1857
års riksdag föreslå religionsfrihet, visste man det i Rom, enär
dess vikarie i Stockholm var upphofsmannen till den nådiga
kungliga propositionens hufvudsatser. Ja, icke bara i Rom,
utan i hela den katolska världen visste man hvad drottning
Josephinas biktfader förehade mot den lutherska statskyrkan i
Sverige. I tidskriften Annuaire des deux Mondes 1855—56,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
