Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Maj:t den 11 April 1668 dömdes till två års landsförvisning,
varit en Humerus, son af kyrkoherden i Lekaryd Johan
Humerus. [1] Senare efterforskningar, af lektor Ahlqvist, ha lagt
i dagen, att denne Lars Johansson Humerus sedermera blifvit
löjtnant vid Dalregimentet.
Men i en af de ofvan förmälta, i dessa dagar på Stockholms
Rådhus’ vind återfunna officiela rättegångshandlingarne
(Kämnersrättens protokoll för år 1669, fol. 548—60, rörande
ransakningen om Lucidors poem ”Gilliare-kval”) förklaras Lars
Johansson, kallad Lucidor, vara ”en student född här i staden
(d. v. s. i Stockholm), hans fader kapten Johan Erichsson och
hans morfader Amiralen salig Lars Mattsson (d. v. s. den med
namnet Strusshjelm adlade), hvilken honom uppfodt”.
Huru har nu berättelsen, att dessa båda studenter Lars
Johansson, hvilkas åtskilnad är tydlig, varit en och samme
person, uppkommit? Samtliga tryckta uppgifter mynna ut,
i citationerna här vid lag, i Palmskiöldiana, den å Upsala
bibliotek förvarade storartade samlingen af anteckningar af
sekreteraren i Riksarkivet Elias Palmskiöld (född 1667, död
1719). Vid närmare efterforskning — på anhållan af förf:n
till denna uppsats godhetsfullt verkställd af Hr Bibliotekarien
Styffe — i Palmskiöldiana har den grund, hvarpå berättelsen
om skalden Lucidors romantiska kärleksäfventyr skulle hvila,
befunnits vara endast följande anteckning, gjord efter berättelsen
om Lars Johanssons (Humerus) och Magdalena Sjöblads äfventyr
med ty åtföljande kungliga resolution: ”Lärer wist
warit wår nampnkunnige Svenske Poet Lucidor, emedan major
Prytz påminner sig, att Lucidor äfwen vid denne tijd hafft
een labyrinth för sin amour skull.”
Detta lösa förmodande i Palmsldöldiana — hvilken samling
dessutom i mer än ett fall är med hänsyn till uppgifternas
pålitlighet vissa tvifvel underkastad — har under tidernas
lopp gjorts till ett faktum af Lidén, Gezelius, Swederus,
Hammarsköld, P. Wieselgren, Hanselli med flera. Detta exempel
på att skapa en litteraturhistoria genom att, den ene författaren
efter den andre, blindt ”jurare verba magistri” torde,
dess värre, ej stå enstaka!
Att blott af skalden Lucidors suckar till ”Bellinde”, till
”Castalinna”, till ”Margaris, sin själs behag, sitt andra jag”
draga den slutsats, att de varit ämnade till Magdaletia Sjöblad,
vore det samma som att, t. ex., tro Stagnelii ”Amanda” hafva
funnits till i verkligheten.
Om Lars Johansson Lucidors födelseår sväfvar man i
ovisshet; troligen infaller det omkring 1640. Traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
