ämbetsman. Född i Stockholm den 10 mars 1634; son till F. 1. Återkommen från de utländska resor, under hvilka han fulländat sin uppfostran, anställdes han till en början som kommissarie i reduktionskontoret, blef 1664 kammarråd och tio år senare landshöfding öfver Elfsborgs län med Dal. Såsom ledamot i kammarkollegium var han en af De la Gardies svåraste motståndare och en ifrig förespråkare för ordning och sparsamhet. Han yrkade tillika på ständernas rätt att själfva välja ledamöterna i alla utskott och ifrade för fjärdepartsreduktionens snara verkställande, hvarför han också understödde de 1675 vidtagna åtgärderna till efterräkning och sparsamhet och blef af Gyllenstiernas parti utsedd till landtmarskalk vid 1678 års riksdag. Dessa tänkesätt öfverensstämde icke med motpartiets planer, hvarför han, tillika med riksrådet Clas Rålamb och sedermera k. rådet grefve G. Sperling, bortskickades till Sveriges besittningar söder om Östersjön, för att vidtaga åtgärder till upphjälpande af deras handel och näringar, som blifvit förstörda genom kriget. Hemkommen till Sverige, drog han sig för det mesta från de allmänna ärendena, och då han insåg omöjligheten att i partistriderna göra den sansade medelvägens åsikter gällande, tillbragte han sina sista år i enskild verksamhet. Död i Stockholm d. 4 dec. 1691.
Gift 1: med Marie Spanheim och
2: 1669 med friherrinnan Kristina Maria Kruse.
