krigare. Född d. 20 maj 1641. Föräldrar: förenämnde Jakob Johansson och Malm Eriksdotter.
D. studerade först i Uppsala och sändes 1653 till en släkting i Amsterdam, hvilken lofvat hålla honom till vidare studier hos sin svärfader, som hade en matematisk skola i Leyden. Denne upptog Nils D. som eget barn och lät genom sin son undervisa honom i språk, aritmetik och fortifikation. Sålunda underbyggd, företog han en resa för att bese alla fästningar i Holland, hvarefter han 1658 återvände till Sverige och deltog i belägringen af Kronborg. Då han ej kunde få någon fast plats i fäderneslandet, tog han anställning på ett engelskt örlogsfartyg, med hvilket han deltog i en skarp sjöstrid i Spanska sjön med tre turkiska sjöröfvarefartyg. Återkommen till London, sökte han anställning vid protektorns lifgarde, men då detta ej lyckades och krig ånyo utbrutit med Danmark, skyndade han till svenska hären, där han 1659 ingick som frivillig vid k. drabanterna till häst och deltog i belägringen af Köpenhamn. Efter fredsslutet förskaffade hans språkkunskap och visade mandom honom en plats i P. Sparres svit vid ambassaden till Wien, där han träffade en frände, österrikiske generalen grefve Joh. Val. von Schoultz, hvilken lät honom följa med på en inspektionsresa och bese de österrikiska fästningarna. Hemkommen blef han fänrik vid Södermanlands regemente. Därefter förflyttad till Västmanlands regemente, utnämndes han till löjtnant 1667, kapten 1675 och adlades 1680 med namnet Djurklow. Major 1683, öfverstelöjtnant 1694 och chef för Kalmar regemente 1700.
D. var en duglig och tapper krigsman, hvarom de många smickrande vitsord, som hans förmän lämnat i deras rapporter, bära ett ojäfvigt vittne. Synnerligt utmärkte han sig i pommerska kriget, i hvars flesta strider han deltog. Då han efter fredsslutet skulle återvända till Sverige, förliste fartyget vid Bornholm, hvarigenom han och hela svenska besättningen kommo i dansk fångenskap. Därifrån frigifven, fick han order att utresa och uppsamla allt i fiendeland kvarvarande manskap, hvilket uppdrag han med stort beröm utförde: »tågande med flygande fanor och klingande spel genom Holstein, Lübeck och Mecklenburg till Pommern».
Afsked 1701. Död på Jönsarbo i Västmanland d. 29 mars 1714.
Gift 1: med Elisabet Morgonstjerna och 2:
1694 med Anna Maria Reenstjerna.
