Hasselbackens grundläggare. Född i Norrköping d. 13 sept. 1812. Föräldrar: klädesfabrikören i Norrköping Isac Davidson och Maria Philipson.
En fattig mans son måste D. tidigt ut i världen och konditionerade bl. a. hos konditor Behrens i Stockholm. År 1883 började D. en stor schweizerirörelse i Trädgårdsföreningen vid Drottninggatan. Här kom genom Vilhelm och hans broder August Davidsons bemödanden ett »casino» till stånd med olika förströelser. Särskildt populära blefvo de s. k. concerts à la Musard. De båda paviljongerna vid Drottninggatan, som sedermera i lång tid inrymt en del af Nordiska muséets samlingar, uppfördes af bröderna Davidson; den södra paviljongen användes till kafé och den norra till baler samt dramatiska föreställningar. Men allra mest lockade sommartiden, de ofvan nämnda konserterna i Trädgårdsföreningens park. »Något sådant hade man aldrig drömt om förr! Där erbjöds åt den förvånade publiken blommor och musik, punsch och 'limonade gazeuse', fyrverkeri och bataljmålningar med smattrande trumpeter och brakande kanonsalfvor - där fanns en park att promenera i, små hemtrefliga bersåer i paviljongen att prata och dricka i - och framför allt, en aldrig störd ordning och en glad och förekommande värd, som räckte till öfverallt och hade ögon och uppmärksamhet för alla.» D. innehade vidare i slutet af 1840-talet Petit Café, n:o 14 Storkyrkobrinken, och källaren Phoenix, som 1848 steg upp ur Barnhuskällarens aska. 1852 köpte han af grosshandl. G. Michaelsson för 25,761 riksdaler 8 runstycken banko Ludvigsro å Djurgården. D. hade redan ett årtionde förut haft ett litet schweizeri vid ingången till Frisens park. Ludvigsro återfick nu sitt gamla namn Hasselbacken och öppnades 1853. »Och med Hasselbacken blef Vilhelm Davidsons namn europeiskt. Där redde han fester vid alla högtidligare tillfällen, vid studentmöten och utställningar, vid framstående främlingars besök och när några af våra egna representativa män skulle firas - här byggde han och utvidgade år ifrån år - här reste han Bellmans staty under eken där han suttit och sjungit i lifstiden - det var den 16 aug. 1872, som han invigde och aftäckte statyn vid en lysande fest, som han själf gaf - och här verkade han outtröttligt och utan rast för allmänhetens trefnad.»
D. blef en mycket rik man och var äfven verksam som husbyggare. På sin 70:e födelsedag firades den populäre »Hasselbackskungen» med en hedersfest, tillställd af ett stort antal framstående personer i hufvudstaden. D. afled en kort tid därefter, d. 19 febr. 1883.
Gift 1838 med Bernhardina Levin.
