musiker, tonsättare. Född i Nystad i Finland d. 15 okt. 1775. Föräldrar: bokbindaren Jakob Crusell och Margareta Elisabet Messman.
Redan från sin spädaste barndom röjde C. en ovanlig kärlek för musiken. När han var åtta år gammal flyttade hans föräldrar till Tavastehus. På Berttulas utmark bodde den tiden en klarinettblåsare Wester, vid Nylands regemente, som bland sin söner hade en, hvilken börjat inhämta faderns konst, och som åtog sig att, mot det att C. lärde honom skrifva, undervisa honom i musik. På en gammal klarinett med endast två klaffar lärde sig C. inom kort icke blott de stycken Wester kunde, utan äfven dem han hört en fru Armfelt spela på klavér. Detta fäste hennes mans, löjtnant Armfelts uppmärksamhet, hvarför denne, när han 1788 reste till Sveaborg, tog C. med sig och föreställde honom för major O. Wallenstjerna, hvilken så lifligt intresserade sig för den unge virtuosen, att han icke allenast antog honom till volontär vid änkedrottningens finska regemente, utan lät honom bo i sitt hus. Transporterad efter krigets slut till den bataljon af nämnda regemente, som var förlagd i hufvudstaden, fick C. åtfölja Wallenstjerna till Stockholm, där han af violinspelaren Böritz lärde sig noterna, fick läsa tyska och italienska och uppträdde på amatörkonserter. Följande året, vid ännu icke fyllda sjutton år, utsågs han till musikföreståndare för lifregementets musikkår och antogs kort därpå af abbé Vogler till klarinettist vid hofkapellet. Våren 1798 lyckades C. få företaga en resa till Berlin, där han i sju månader erhöll undervisning af den berömde Franz Tausch. År 1801 invald till ledamot af Musikaliska akademien, fick C. 1803 resa till Paris och studerade under Berton och Gossec komposition. Hemkommen började han, på de stunder tjänsten lämnade honom öfriga, med allvar sysselsätta sig med komposition och erhöll 1818, jämte sin anställning i hofkapellet, plats som musikdirektör vid de båda lifgrenadierregementena. Den senare befattningen bibehöll han till sin död. Däremot tvingades han af sin svaga hälsa att begära sitt entledigande ur hofkapellet 1833. Han dog d. 28 juli 1838.
Som tonkonstnär icke blott täflade C. med utan öfverträffade, enligt mångas omdömen, tidehvarfvets förnämsta klarinettister. Som tonsättare var han »mozartisk enkel, behagfull och intagande». Af hans många kompositioner äro, utom musiken till operetten Lilla Slafvinnan, melodierna till Tegnérs »Frithiofs saga», de mest bekanta. Hans fosterländska manskvartetter ha ofta blifvit sjungna. Han har därjämte för svenska scenen öfversatt och bearbetat en mängd operor, såsom: Figaros bröllop, Barberaren i Sevilla, Hvita frun, Fra Diavolo, Den stumma, Alphyddan, m. fl.
Året före C:s död tilldelade Svenska akademien, såsom ett tecken af sin aktning, honom sin stora medalj i guld.
Gift 1799 med Anna Sofia Klemming.
