målare, arkeolog. Född i Göteborg d. 3 okt. 1812. Föräldrar: grosshandlaren Gustaf Brusewitz och Maria Charlotta Busch.
En sjukdom i barnaåren beröfvade B. hörselförmågan, hvarför hans uppfostran måste ske genom enskild undervisning i föräldrarnas hem. Efter faderns frånfälle och på bekostnad af en dennes vän, sändes han 1829 till Stockholm och intogs som elev vid Fria konsternas akademi, där han flera gånger eröfrade pris och belöningar för sina framsteg.
1839 företog han en resa till Italien och hade just börjat sina studier på franska akademien i Villa Medici, då omständigheterna tvungo honom att 1840 återvända till fäderneslandet. Under en ny studieresa uppehöll han sig 1842-1845 i Paris. Af hans taflor, torde i främsta rummet sättas hans stora altartafla i Ljunits-Nöbbelöf i Skåne, omhandlande det evangeliska ämnet »den störste i himmelriket».
1865 antagen till intendent för den historiska afdelningen i Göteborgs museum, hvilken post han innehade till 1891, har han för antikvariska forskningar företagit årliga vandringar i de kringliggande provinserna, samt sökt åstadkomma ett målningsgalleri i Göteborg, uteslutande behandlande länets historia, till hvilket han lagt grund genom några större af honom själf utförda målningar. Af trycket utgifvit: Elfsyssel, historiska minnen etc., med afbildningar af de märkvärdigaste fornlemningar, historiska ställen, m. m. 1860-64 och Historiska anteckningar om säteriet Jonsered 1876. Död d. 16 juni 1899.
Gift 1850 med Sofie Amalia Lindhé.
