Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östberg, Carolina - Östberg, Ragnar - Östergren, August - Östergren, Carl Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom hon på senare tiden kallat sig, 1893–94
på konserter i Amerika. Hon blef 1897 led. af
Musikaliska akademien.
Östberg, Ragnar,
arkitekt. Född i Stockholm d.
4 juli 1866. Föräldrar: revisorn
i generaltullstyrelsen Carl
Östberg och Erika Kindahl.
Elev vid Tekniska högskolan 1885–89
och vid Konstakademien
1888–91 företog Ö. därefter studieresor
till Amerika 1893 och till
Frankrike, Italien, Grekland,
England och Spanien 1896–99. Arkitekt i
öfverintendentsämbetet 1898, har Ö. från denna tid
varit bosatt i Stockholm som privat arkitekt och
i sådan egenskap tillvunnit sig erkännande som
en af de mest framstående i sin bransch.
Lejonparten af sitt arbete har han ägnat åt att
uppgöra ritningar till och inreda privathus, såväl i
Norrland, som i Stockholmstrakten och
Djursholm. Han har därvid i första rummet
sträfvat efter frigörande från den utländska
stilimporten och att bevara den svenska karaktären
å byggnader, på samma gång han låtit sig
angeläget vara att tillgodose moderna kraf å
komfort. Bland dessa byggnader må nämnas herr
T. Laurins å Djurgården i spån, herr Alb.
Paulis å Djursholm i tegelbyggnadsstil, m. fl.
1906 godkände Stockholms stadsfullmäktige Ö:s
ritningar till nytt rådhus i Stockholm och till
nya lokaler vid Östermalms högre läroverk. Hans
ritning till teater i Umeå utmärker sig lika
mycket för originalitet som för en estetiskt
tilltalande idé.
Ogift.
Östergren, August,
ämbetsman, statsråd. Född
i Svarttorps förs. i Jönköpings
län d. 28 maj 1832. Föräldrar:
sergeanten Jacob Ludvig
Östergren och Kristina Jaensson.
Student i Lund 1851, aflade Ö.
hofrättsexamen därstädes 1853
och blef 1858 vice
häradshöfding. Utnämnd till assessor i
Göta hofrätt 1863, förvaltade han 1863–66 ett
revisionssekreterareämbete och blef sistnämnda
år ordinarie revisionssekreterare. 1866–71 var
han expeditionschef i civildepartementet och blef
1874 t. f. byråchef för lagärenden i
justitiestatsexpeditionen samt led. af Nya lagberedningen.
Ledamot af Andra kammaren för Stockholms
stad från och med 1874 års riksdag, afsade han
sig detta uppdrag 1876, då han utnämndes till
justitieråd. 1889 utnämndes han efter Örboms
död till statsråd och chef för
justitiedepartementet. Starkt konservativ såväl i
lagstiftningsfrågor som å det rent politiska området, afgick
han från denna post 1896, då statsminister
Boström beslutat sig framlägga ett förslag om
utvidgning af den politiska rösträtten, och blef
president i Kammarrätten, från hvilken post han
1899 tog afsked. 1890–98 representerade han
Gottlands län i Första kammaren, som 1897
insatte honom i bankoutskottet och 1898 i
konstitutionsutskottet.
Ö. var jämväl 1873
ledamot af kommittén ang. reglering af
häradshöfdingarnas löneförmåner, 1874–75 af kommittén
ang. Kommerskollegii indragning samt 1873–76
suppleant i Riksgäldskontoret.
Gift 1864 med Hildegard Amalia Hessle.
Östergren, Carl Ludvig,
skald. Född i Norrköping d. 6 maj 1842 och son af
klädesfabrikören därstädas Carl
Gustaf Östergren och Daniella
Lovisa Adolfina Östergren.
Student i Uppsala 1861, blef
den med vittra anlag begåfvade
ynglingen upptagen i den krets
af studenter, som bildat det på
sin tid frejdade Namnlösa samfundet. I de af
detta samfund, hvars sekreterare han en tid var,
1863 och 1865 utgifna publikationerna: »Sånger
och berättelser», förekomma af honom under
signaturen Fjalar författade lyriska dikter. Ö.,
som efter en längre studieresa i Tyskland och
Frankrike, 1869 i Uppsala promoverades till
filos. doktor, blef samma år kallad till docent
därstädes i svensk literaturhistoria. Strax
därefter erhöll han emellertid anställning såsom
adjunkt vid högre elementarläroverket i Gäfle.
Hans sålunda inledda lärareverksamhet hindrade
honom icke att fortgå på författarebanan. Tid
efter annan utkommo under den fortfarande af
honom bibehållna signaturen Fjalar dikter, som
förråda en ande, rik på ädla känslor och med
förmåga att återgifva desamma i bundet, af
poetisk flykt utmärkt språk. Bland de mera
bemärkta af dessa dikter må nämnas Vårkvitter,
Tiggaren, En sommarkväll i Sachsen, Viola,
Två slagfält, Vintervälde, Midsommarvaka,
Modersoro, Sjömanshustrun, Fjäriln, Till min
son, Prolog vid invigningen af Gäfle nya
teater m. fl. Död i Gäfle d. 10 april 1881.
Gift 1870 med Maria Sofia Hedén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
