- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:775

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Åkerman, Anders Richard - Åkerman, Jakob - Åkerman, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Åkerman, Anders Richard,
geolog, metallurg. Född i Stockholm d.
10 april 1837; son af Å. 1.

Student i Uppsala 1855,
aflade Å. bergsexamen därstädes
1860. Samma år antagen till
auskultant i kommerskollegiets
afdelning för bergsärenden,
genomgick han 1861–62 Falu
bergsskola, anställdes 1863 såsom elev och blef
1864 stipendiat på järnkontorets metallurgiska
stat, samt förestod 1866–68 professuren i
järnets metallurgi vid Bergsskolan i Falun. Det
sistnämnda året förordnades han att ombesörja
redigeringen af »Järnkontorets Annaler»,
hvarmed han fortfor ända till 1891.
1869 utnämndes han till adjunkt i metallurgi och hyttkonst vid
den då med Teknologiska institutet sammanslagna
Bergsskolan, blef han 1883 professor i samma
ämnen vid Tekniska högskolan (det förutvarande
Teknologiska institutet) och 1890 ledamot af
järnkontorets styrelse. På uppdrag af
järnkontoret gjorde han 1866–67 en omfattande
vetenskaplig resa till Nordamerikas Förenta stater,
Storbritannien, Frankrike, Österrike och
Tyskland, hvilket sistnämnda land han 1868 åter
besökte för ett järnverks räkning. 1871 förordnades
han att vara ledamot af kommittén för Sveriges
deltagande i utställningen i Köpenhamn 1872
och erhöll enahanda förtroende i fråga om
utställningarna i Wien 1873, i Filadelfia 1876 och
Paris 1878, hvarjämte han varit anförtrodd att
vara juryman för de metallurgiska afdelningarna
vid alla dessa utställningar. Efter dessa uppdrags
fullgörande företog han omfattande resor till
Österrike, Nordamerika och Frankrike, där han
tog kännedom om verksamheten vid dessa
länders förnämsta järnverk. Äfven andra utländska
resor har han i antydda syfte företagit. 1875
kallades han till hedersledamot i »The iron and
steel institute of Great Britain», en af de största
utmärkelser som kan tilldelas en metallurg. För
densamma hade han att tacka de värderika, af
järnkontoret bekostade undersökningar, han
planlade och ledde, och hvilkas resultat
meddelades i »Järnkontorets Annaler». Öfversatta,
hvad flertalet af antydda afhandlingar angår, till
engelska, franska, tyska och äfven ryska språken,
ådrogo de sig en uppmärksamhet, som nogsamt
vittnade om värdet och betydelsen af Å:s
metallurgiska arbeten. Också blef han 1876 äfven
hedersledamot af »The american institute of
mining engineers» samt invaldes efter hand i
flera andra amerikanska, dels allmänt
vetenskapliga, dels uteslutande metallurgiska, akademier
och sällskap. Han blef vidare ledamot, 1875 af
Vetenskapsakademien och 1878 af
Landtbruksakademien. 1885 tilldelade honom Iron and
steel institute sin Bessemer-guldmadalj, och 1893
blef han fil. hedersdoktor i Uppsala. Sedan
Å. 1891 frånträdt sin lärareverksamhet och
redaktionen af »Järnkontorets Annaler», utnämndes
han s. å. till generaldirektör och chef för det
nyombildade Kommerskollegium och kvarstod
såsom sådan till 1905. Ordförande 1892 i den
då tillsatta kommittén för Sveriges deltagande i
världsutställningen i Chicago, invaldes han s. å.
af Värmlands läns landsting i Första kammaren
och har bevistat alla efterföljande riksdagar.
Tillhörande den konservativt protektionistiska
majoritetens relativt moderata element, hade han
1895–96 plats i kommittén för ny
mellanrikslag, hvars arbete dock ej ledde till resultat.

Utom årliga tjänsteberättelser, hvilka alltsedan
1864 finnas intagna i »Järnkontorets annaler»
och öfriga förut antydda uppsatser i samma
tidskrift, har han författat åtskilliga
afhandlingar i »Dala Bergsmannaförenings
förhandlingar», i »Teknisk tidskrift» m. m.

Gift 1867 med Maria Gustafva Clason.


Åkerman, Jakob,
läkare, anatom. Född på
Gotland d. 28 okt. 1770.
Föräldrar: kyrkoherden i Rone Israel
Åkerman
och Kristina Amalia
Toftén
.

Vid universitetet i
Uppsala, där Å. blef student 1784,
valde han läkarevägen och
promoverades till med. d:r 1793.
Sedan han s. å. blifvit tillf. prosektor
i Uppsala, anställdes han 1797 som kirung vid
akademiska sjukhuset och utnämndes till
anatomie och kirurgie professor 1805. Efter en
tjugufyraårig verksamhet som universitetslärare,
därunder han i trenne år 1812–14 tjänstgjorde
som intendent vid Sätra hälsobrunn i
Västmanland, afled han i Uppsala den 21 maj 1829.

Som målsman för sin vetenskap utvecklade han
rätt mycket nit och ägde ett vidsträckt anseende,
hvarföre han kallades till ledamot af flera lärda
samfund i och utom landet. Som författare
nedlade han allt, hvad han skref, i akademiska
disputationer – sådana utgåfvos under Å:s
presidium till ett antal af 64 – om man
undantager ett par uppsatser, som finnas införda i
Vetenskapssocietetens i Uppsala och Svenska
läkaresällskapets handlingar.

Gift 1801 med Gustafva Acrel.


Åkerman, Nils,
läkare, ortopedisk gymnast.
Född i Barfva församling af Södermanland 1777.
Föräldrar: lektorn, magister Carl Åkerman och
Anna Kristina Myreen.

Å. blef student i
Uppsala 1797. Sedan han efter sex års
gradualstudier, idkade någon tid äfven i Åbo, vunnit
lagerkransen vid promotionen i Uppsala 1803,
vände han sina studier åt läkarevetenskapen,
var såsom uppbördsläkare vid flottan med i
1808–09 års krig och blef medicine doktor
1810, efter att hafva utgifvit en afhandling med
titeln De typho nervoso in classe suecana per
autumnum anno 1808 observato
. Två år senare
kirurgie magister och förordnad till prosektor
och medic. theor. adjunkt vid Kirurgiska
institutet i Stockholm, förestod han 1813–14
medicinska professuren vid Karolinska institutet och
tjänstgjorde från sistnämnda år som fattigläkare
i »staden inom broarna». I denna egenskap
åtog han sig 1816 att med elektricitet behandla
fattiga sjuka. 1818–22 företog han en
omfattande utrikes resa och blef efter sin återkomst
det sistnämnda året tillförordnad intendent vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free