Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerblad, Johan David - Åkerhielm - 1. Åkerhielm, Samuel Månsson Agriconius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resor gjorda anteckningar finnas ännu till en
del förvarade i Vatikanska arkivet i Rom. Efter
sin återkomst till fäderneslandet sistnämnda år
utnämndes han till protokollssekreterare i utrikes
expeditionen och translator från turkiska språket.
1791 skickades han ånyo i ministeriellt uppdrag
till Turkiet, hvarifrån han åter företog
forskningsresor och bl. a. under en färd till »Troja»
anställde iakttagelser rörande den homeriska
topografien. I Konstantinopel, där han fortfor
med diplomatisk tjänstgöring såsom biträde åt
svenske minister-residenten d’Ohsson, befordrades
han slutligen till legationssekreterare. I början
af 1800-talet uppehöll han sig för vetenskapliga
forskningar och för utgifvande af några skrifter
i Göttingen, skickades 1802 som
legationssekreterare till Paris men förflyttades redan s. å.
därifrån, som chargé d’affaires till Haag, för att
inom kort åter placeras i Paris. Snart därefter
synes han af något missnöje ha lämnat svenska
kabinettets tjänst; åtminstone tillbragte han, utan
offentlig befattning, flera år i Rom, där han, tack
vare frikostiga penningunderstöd, i synnerhet af
engelska mecenater, kunde föra en sorgfri
tillvaro, ägnande sig med all flit åt fortsatta
språkforskningar, som särskildt omfattade Ägyptens
fornspråk och dettas dotterspråk, koptiskan. Af
hans därunder för ett koptiskt lexikon
påbörjade samlingar finnes åtskilligt förvaradt bland
de Åkerbladska papperen i k. biblioteket i
Stockholm. Å. afled i Rom d. 8 febr. 1819.
Under lifstiden föga känd och redan före sin
död glömd i Sverige, har han hos utlandets
lärde funnit en trognare vård om sitt minne.
Genom sina lärda afhandlingar har han visat sig
stå i främsta ledet af sin tids palæografer,
utmärkt genom sin kännedom om världens äldsta
skriftspråk: foinikiska, assyriska, egyptiska och
forngrekiska. Hans skrifter, alla tryckta
utomlands, äro oftast affattade i brefform; de
förnämsta af dem äro: Inscriptionis phoenicieæ
Oxoniensis nova interpretatio 1802, Lettre à
M. Silv. de Sacy sur l’écriture cursive Copte
1801, Lettre sur l’inscription égyptienne de
Rosette, adressée au citoyen Silvestre de Sacy
1802, hvilket arbete förskaffade Å. namnet »den
första ägyptologen», enär han i detsamma i det
närmaste fastställt den ägyptiska demotiska
skriftens alfabet, Notice sur deux inscriptions en
caractères runiques, trouvées à Venise et sur
les Varanges, avec les remarques de M.
d’Ansse de Villoison 1804, Inscrizione greca
sopra una lamina di piombo, trovata in un
sepolcro nelle vicinanze d’Atene 1813, Lettre
sur une inscription phénicienne, trouvée à
Athenes 1804, Lettre à M:r le cheval. Italinsky
sur une inscription phénicienne 1817,
upplysande anmärkningar till Le Chevaliers »Resa till
Troas» m. m.
Åkerhielm.
De adliga ätterna med detta
namn härstamma från Åkers socken af
Nyköpings län, där stamfadern var bonde. Dennes
son, Magnus Jonæ Agriconius, död som
kyrkoherde i Nyköping, hade tvenne barn, en son
och en dotter, hvilka adlades med namnet
Åkerhielm. – Se Å. 1 och 2. – Sonsonen Samuel
– se Å. 3 – jämte dennes bror Lars – se .Å. 4 –
upphöjdes i friherrligt stånd och blefvo stamfäder,
den förre för friherrliga ätten Å. af
Margretelund samt den senare för friherrliga ätten Å. af
Blombacka.
Den nu lefvande adliga ätten
Å. härstammar från förenämnda Samuels styfson,
Jakob Hartzen som adopterades på sin
styffaders namn och nummer.
1. Åkerhielm, Samuel Månsson Agriconius,
ämbetsman. Född i Åkers prästgård i
Södermanland d. 29 aug. 1639. Föräldrar:
kyrkoherden Magnus Jonæ Agriconius och Sofia
Kempe.
Efter att ha blifvit student i
Uppsala 1657, afslutade Å. efter fyra års förlopp
sina studier därstädes och hade redan ingått
som e. o. tjänsteman i k. kansliet, då han
beslöt att göra en resa utomlands för att vid
främmande universitet vinna vidare utbildning.
Med återstoden af sitt fädarnearf och ett
tillskott, som syskonen lämnade honom af sina
arfsmedel, uppehöll han sig i tvenne år
1661–63 i Leiden. Under de närmast följande
åren anställd såsom handledare eller
»hofmästare» för åtskilliga svenska adelsynglingar
under deras vistelse i utlandet, betjänade han
sedan 1666 i enahanda egenskap
riksskattmästaren frih. Gustaf Bondes son Carl och
vistades med honom tidtals i Paris, Tyskland och
Holland. Hemkommen till Sverige, där Carl
Bonde 1671 blef kansliråd, anställdes
Agriconius s. å. som handsekreterare hos
rikskansleren M. G. De la Gardie. Året därpå fick han
åtfölja ambassadörerna P. Sparre och E.
Ehrensteen till fredsverket mellan Holland och
England och förordnades till legationssekreterare i
Paris 1674. Sedan han en kort tid äfven varit
legationssekreterare i Holland, utnämndes han
1676 till sekreterare i k. kansliet. Anställd
såsom sekreterare vid den viktiga fredskongressen
i Nijmwegen 1676–79, utförde han sitt värf på
ett så förtjänstfullt sätt, att de båda svenska
ambassadörerna därstädes, B. Oxenstierna och
J. P. Olivekrans, offentligen gåfvo honom de
amplaste loford. Också fick »Samuel Monsson»,
såsom han vanligen skref sig själf, inom kort
(1692) mottaga ett hugneligt vedermäle af sin
konungs nåd och välbehag i form af adlig sköld
och märke, då han antog namnet Åkerhielm.
Blef sedermera kansliråd och generaldirektör för
postväsendet i riket 1697, statssekreterare 1700
och afled i Stockholm d. 25 juni 1702.
Samuel Åkerhielm d.ä., så kallad till skillnad
från sonen (se Å. 3), var i hög grad utmärkt
genom lärdom, snille och ämbetsmannaduglighet.
I sin tids statsaffärer ingrep han djupt, ehuru
Bonde, Piper och andre härför uppburo äran
och belöningarna. För sin djupa mångsidiga
lärdom rådfrågades han ofta af andra
vetenskapsmän och lär mer än en gång varit erbjuden
professorat vid rikets universitet.
Gift 1676
med Katarina Mollsdorff, hvars son, i första
giftet med handlanden Jakob Hartzen i
Göteborg, 1704 adopterades på adliga ätten
Åkerhielms namn och nummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
