- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:764

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ziervogel, Evald - Zoll, Kilian Kristoffer - Zorn, Anders Leonard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myntkunskapen isynnerhet, i anledning af det
Ehrenpreusska myntkabinettet</i> 1757, (blott
början). Vidare Trettio Historiska afhandlingar
om svenska mynt och medaljer
1755 samt
Föreläsningar öfver Uppsala akademies
myntsamling
, utg. 1772, efter förf:s död. Ett helt
annat kunskapsfält tillhöra hans Anvisning till
en synchronistisk universalhistoria i
minnestaflor sammanfattad
1754 och Utförligt
begrepp af then allmänna historien
1757–60.
För sistnämnda arbete, i hvilket Portugals och
Spaniens historia behandlas, belönades han af
rikets ständer med en penninggåfva, bestående
af »ett öre k. m. för hvarje matlag i riket»,
Med all sin flit torde Z. gagnat myntkunskapen
mera i att göra den populär än att lämna någon
egentligen vetenskaplig afhandling af dithörande
ämnen.

Gift med Kristina Hultman.


Zoll, Kilian Kristoffer,
genremålare. Född å
Hyllie fanjunkareboställe, nära
Malmö d. 29 sept. 1818.

Efter studier i Malmö skola,
anlände Z. 1835 till
hufvudstaden för att vid
Konstakademien utveckla sina redan från
barndomen visade anlag för
målning. Under sina läroår försörjde
han sig med porträttmålning och målade äfven
en och annan genretafla men vann ej någon
synnerlig uppmuntran, hvilket till någon del torde
få tillskrifvas hans blyga och tillbakadragna
lynne. I enlighet med den inom akademien vid
denna tid rådande riktningen, fick han där
företrädesvis ägna sig åt mytiska och historiska
ämnen. Men folklifsbilder var hvad som mest
tilltalade honom, och för att fånga sådana begaf
han sig ut på vandring samt genomströfvade
åtskilliga landskap såsom Skåne, Halland,
Småland, Dalarne. Då han under ett af dessa
ströftåg 1842 besökte herregården Botorp i Jönköpings
län, erhöll han i uppdrag att måla en altartafla
för Linderås kyrka i nämnda län, ett uppdrag
hvarmed han blef färdig 1844. Omsider
anlände han till Köpenhamn, där han studerade
under vintrarne 1845 och 1846. Då under
dansk-tyska kriget 1848 Sverige beredde sig att
med en väpnad styrka komma det hårdt ansatta
nabolandet till hjälp, tänkte han att såsom
bataljmålare åtfölja Kronobergs regemente till
Schleswig. Men då det omsider icke kom till
någon krigisk aktion från Sveriges sida,
återvände han nämnda år till fäderneslandet. Efter
det han tillbragt sex år därstädes, hvarunder
han deltog i akademiens utställningar 1850 och
1853, men hvarest hans talang dock ännu föga
uppskattades på grund af svag färg, fick han
1854 tillfälle att i sällskap med sin vän B.
Nordenberg resa till Düsseldorf. Här vann han
snart godt anseende genom sin ovanliga
förmåga af teckning, och äfven hans färg vann
genom flitiga studier betydligt i styrka och
klarhet. Åtskilliga hans pensels alster förskrifva sig
från antydda tid. Så var det i Düsseldorf, han
tillsammans med Markus Larson målade »Färden
till julottan» samt två framställningar af
skeppsbrott. Hit äro också att räkna hans
Inkvarteringen af skånska husarer, Midsommardans
i Dalarne
och Ett läsförhör. 1855 återkom
han till Sverige men dröjde ej länge hemma,
utan återvände, sedan han här gift sig, 1857 med
sin maka till Tyskland. Därifrån återkom han
dock redan 1858, efter att i Köpenhamn ha afslutat
en stor historiemålning, Dolgoruki och Golovin
nedlägga vapnen för Carl XII på natten
efter slaget vid Narva
, hvilken tafla för 1,500
kr förvärfvades af grefve Trolle-Bonde på
Säfstaholm. Z., som 1856 och 1858 med
åtskilliga oljemålningar deltagit i Konstakademiens
utställningar, företog 1859 en ny konstresa
genom Halland och ämnade året därefter för
beställningar ånyo bosätta sig i Düsseldorf, när
döden afbröt hans konstnärsbana den 9 nov.
1860 på Stjernorps sätesgård i Halland.

Gift med Henrietta Gustafva Horn af Rantzien.


Zorn, Anders Leonard,
genre- och porträttmålare. Född i Utmeland, Mora
socken, Dalarna d. 18 febr. 1860.

Redan vid helt unga år
framträdde på omisskännligt sätt Z:s
konstnärliga anlag. Anländ till
Stockholm 1875, ingick han först
såsom elev vid dåvarande
Slöjdskolan (nu Tekniska skolan).
Inom kort vann han emellertid inträde i
Konstakademiens principskola. Sedan han här till
en början sysselsatt sig med skulpturstudier,
började han redan 1876 ägna sig åt
akvarellmålning. Med hvilken framgång detta skedde,
synes bl. a. däraf, att Föreningen för
nordisk konst fann ett af hans första arbeten
i nämnda konstart förtjänt att af sig
inköpas. Uppflyttad 1878 i modellskolan, stannade
han där i tre år. Genom den bekanta akvarellen
Sorg blef hans namn snart kändt inom vidare
kretsar. När han därför för sin utkomsts skull
sökte få elever i akvarellmålning äfvensom
porträttbeställningar, fick han händerna fulla med
arbete. Hans tid togs t. o. m. af detta arbete
så i anspråk, att han ansågs väl mycket
försumma undervisningen i akademien och af denna
därför varnades. Han återlämnade nu sitt
elevdiplom och anträdde med besparade medel en
studieresa. Färden ställdes öfver London, Paris
och Madrid till södra Spanien, där han dröjde
åtskilliga månader, dels i Sevilla, dels i Cadiz,
och utförde akvarellmålningar efter naturen,
hvilka, när han utställde dem i sistnämnda stad,
tillvunno sig stort bifall. Efter att hafva besökt
Marocko, begaf han sig till Italien, där han
någon tid uppehöll sig i Rom. I Paris, dit han
sedan styrde kosan, utställde han 1882 på
salongen akvarellen Kusinerna. Han var därefter
i tre år bosatt i London, sysselsättande sig med
stor framgång såsom porträttmålare. Under denna
tid företog han dock dels en sommarutflykt till
Sverige, dels en resa till Portugal och Spanien,
där han målade porträtt af åtskilliga damer ur
den högre aristokratien. Till agré vid Fria
konsternas akademi kallades han 1884. Följande
år var Z. lika rikhaltigt som särdeles
lyckligt representerad vid det nybildade
Konstnärsförbundets då hållna första utställning. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free