Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ugglas, Carl Fredrik Ludvig af - 4. Ugglas, Curt Gustaf af - Uhr, Anders Wilhelm - Uhr, Carl David af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudgrunder</i> 1850. Död i Stockholm under pågående
riksdag d. 23 mars 1880.
Gift 1840 med friherrinnan Charlotta
Antoinetta von Düben.
4. Ugglas, Curt Gustaf af,
ämbetsman, politiker. Född på Forsmarks bruk i
Roslagen d. 14 sept. 1820; den föreg. bror.
Efter undervisning i hemmet blef U. student i Uppsala 1836
och fortsatte efter en längre resa i utlandet sina
studier vid universitetet till 1843, då han aflade
juris utriusque kandidatexamen. Sedan han året därefter
blifvit inskrifven som e. o. notarie i Svea hofrätt,
tjänstgjorde han någon tid hos domare på landet, blef
1846 vice häradshöfding och företog 1847–48 en resa
till kontinenten och England. Återkommen hem, trädde
han åter i tjänstgöring, dels såsom adjungerad ledamot
af Svea hofrätt, dels som tillförordnad domare, men
lämnade tjänstemannabanan 1850 för att öfvertaga
förvaltningen af sin då ännu lefvande faders gods
Lennartsnäs och Öråker i Uppland. Från 1850 deltog han
ock i det politiska lifvet, å riddarhuset intagande
en moderat och förmedlande ståndpunkt. Han lyckades
ock vinna ståndets öra och insattes 1850–51 i allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet samt 1853–54 och 1856
i konstitutionsutskottet. I dec. 1856 inkallades
han i den Güntherska ministären som konsultativt
statsråd, hvilken post han redan lämnade 1858,
då han utnämndes till landshöfding i Östergötlands
län. Han fortfor att bevista riksdagarna, var 1862–63
ledamot af statsutskottet och 1865–66 ordförande
i bevillningsutskottet samt främjade varmt 1865
års representationsreform, efter hvars seger han
1867–75 företrädde sitt län i Första kammaren. I
aug. 1867 kallades han han till statsråd och chef för
finansdepartementet samt fungerade i sådan egenskap
till 1870, hvarefter han tillbragte några år på sina
egendomar men inträdde i mars 1874 åter i statens
tjänst såsom utnämnd öfverståthållare i Stockholm,
på hvilken ansvarsfulla post han verkade med lika
erkännansvärd duglighet som humanitet och välvilja
till 1888. Ånyo ordf. i bevillningsutskottet vid
riksdagarna 1867 och 1871–74, flyttades han 1875
till Första kammarens Stockholmsbänk, å hvilken han
hade plats till och med 1893 års riksdag. 1878
var han ordförande i försvarsutskottet och
1882 led. af bevillningsutskottet, inom hvilket
han liksom under den senare skarpa tullstriden
förfäktade frihandelsvänliga åsikter. 1872–74 var
han fullmäktig i riksgäldskontoret och det senare
året ordf. därstädes.
Många voro för öfrigt de
offentliga förtroendeuppdrag, som under årens lopp
lämnades honom. Så må nämnas hans befattningar 1863
som ordförande i kommittén för uppgörande af ny
instruktion för lasarettsdirektionerna, 1864–74 som
ordförande i Kinda kanalaktiebolag och 1870–74 som
ordf. i försäkringsbolaget Skandia. Vidare blef han
1871 led. i styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut,
1874 ordf. i direktionen för Allmänna institutet för
döfstumma, 1878 i direktionen för k. institutet för
blinda, 1888 i styrelsen
för Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader
å landet o. s. v. En af Uppsala stiftsrepresentanter
vid kyrkomötet 1873, var han medlem af dess
kyrkolagsutskott. Sedan 1859 var U. ledamot och sedan
1888 hedersledamot af Landtbruksakademien. Sedan 1876
tillhörde han Örlogsmannasällskapet och hugnades
1875 med serafimerorden. Död i Stockholm d. 20
febr. 1895.
Gift 1850 med sin kusin Teresia Ulrika
Elisabet Vilhelmina Björnstjerna, dotter af grefve
M. F. F. Björnstjerna (se I: 104).
Uhr, Anders Wilhelm,
riksdagsman. Född i Askers församling i Örebro län den 19
febr. 1806. Föräldrar: byggmästaren Johan Uhr och
Fredrika Vilhelmina Sädbom.
Student i Uppsala 1825, vistades U. därstädes några år
men beslöt sedermera ägna sig åt
praktisk verksamhet och slog sig,
efter att hafva genomgått Teknologiska institutet, ned
som byggmästare och landtbrukare, först i Svarttorp
i Södermanlands län och sedermera å Svenstorp i sin
födelsesocken, där han vid hög ålder afled den 29
sept. 1891.
U. anlitades flitigt i sin hembygds
allmänna värf och var ledamot af bondeståndet 1850–51
och vid de tre senaste ståndsriksdagarna från och med
1859. Han tillhörde här den utprägladt frisinnade
fraktionen, som inriktade ett nitiskt arbete å
representationsreformen men, varm och entusiastisk
frihetsvän som han var, knöt han äfven sitt namn
vid motioner om upphörande af pastors själfskrifvenhet
som ordf. i skolråd, införande af valfritt
civiläktenskap, m. m. Majoriteten visade honom sitt
förtroende genom att 1859–60 insätta honom i allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet samt vid de två senaste
ståndsriksdagarna i konstitutionsutskottet. Han var
äfven medlem af den privata kommitté, som tillsattes
för att främja representationsreformen.
Under det nya representationsskicket företrädde han sin
hembygd i Andra kammaren 1867–78, och då han ej fann
reformarbetet taga den fart, han önskade, deltog
han 1868 i bildandet af det nyliberala partiet, och
blef med anledning häraf 1869 af de maktägande ej
allenast icke återvald till konstitutionsutskottet,
där han 1868 haft plats, utan äfven aflägsnad från
fullmäktigskapet i riksbanken, som han beklädt från
1863. U. var den förste, som ej nöjde sig med de
gränser för den politiska valrätten, som utstakats
genom den nya riksdagsordningen, utan väckte 1869
motion om vidare utsträckning af densamma.
Gift 1832 med Katarina Lovisa Wahrenberg.
Uhr, Carl David af,
bergsvetenskapsman,
politiker. Född i Ofvansjö socken af Gästrikland
d. 23 juni 1770. Föräldrar: bruksägaren David Uhr
– adlad 1789 under namnet af Uhr – och
Justina Katarina Reftelius.
Efter i Uppsala aflagd bergsexamen
1790 antogs U. till auskultant i Bergskollegium
och vid masmästeriet på Järnkontorets stat samt
fortsatte någon tid sina studier i Stockholm under
d. v. myntguardien, bergmästaren von Engeström. 1795
blef han öfvermasmästare i såväl östra som västra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
