Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Trolle, Henrik af - 3. Trolle, Henrik af - Trolle-Bonde, se Bonde - Trolle-Wachtmeister, se Wachtmeister - Trozelius, Clas Blechert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chef på galären »Karlskrona» i affären vid
Anklamer-Fehr. 1759 ombestyrde han svenska härens
öfverförande till Rügen och gjorde årets fälttåg
såsom adjutant hos generalen grefve Axel Fersen. 1760
förde han befälet öfver svenska eskadern i farvattnen
kring Usedom och Wollin samt öfver de trupper,
som hade att försvara nämnda öar. Förordnad till
öfveradjutant hos svenske öfverbefälhafvaren,
utnämndes han 1761 till kapten vid arméns flotta
och blef major 1762. Under antydda år, det sista för
Sveriges deltagande i sjuåriga kriget, skötte han på
ett förtjänstfullt sätt de uppdrag, delvis af ganska
ansvarsfull art, som honom anförtroddes. Efter det
arméns flotta 1770 återupprättats och förenats
med armén, blef T. nämnda år befordrad till
öfverstlöjtnant och två år senare till öfverste i
armén, tillika förordnad till befälhafvare öfver
arméns flotta. Denna sista utnämning utgjorde en
belöning för visadt välförhållande vid 1772 års
statshvälfning. Utnämnd 1773 till chef för arméns
flotta, arbetade han nitiskt på dess stärkande och
utveckling. Med bibehållande af sin anställning
i sjövapnet tjänstgjorde han jämväl 1775–80
som öfverste för Nylands infanteriregemente,
blef 1776 generalmajor och 1777 tillika chef för
galäreskadern, som då förenades med arméns flotta
under benämningen »Svenska eskadern». Sistnämnda
år var han konungen följaktig vid dennes besök i
Petersburg. Hans sista utnämning var i juni 1780 till
general amiral. Död i Stockholm den 12 mars 1784.
Uppfostrad af fältmarskalken Ehrensvärd, var T. en
värdig lärjunge till sin store mästare. Öppen och
rättfram med en blick, som såg allting i stort,
förenade han som tjänsteman omfattande kunskaper med
en ovanlig drift och företagsamhet. Hans förvaltning
såsom generalamiral bildar en lysande epok i svenska
flottans minnen. Med biträde af Chapman, som på
T:s framställning blifvit utnämnd till varfschef
i Karlskrona, frambragte han på jämförelsevis
kort tid flera större och mindre örlogsfartyg,
hvarjämte en stor mängd andra voro under byggnad,
när T. dog. Befästningarna kring Karlskrona
förstärktes och förökades, förråd anskaffades,
och flottans utrustning sattes uti det utmärktaste
skick. Vid Gustaf III:s statshvälfning var han en
af de medverkande med särskildt uppdrag att hålla
Sveaborg för konungens räkning. Från denna tid
rådde mellan Gustaf III och T. det förtroligaste
förhållande, som ostördt fortfor till den senares
död.
Gift 1769 med Carolina Carleson, dotter af
presidenten Edvard Carleson (se I: 164).
3. Trolle, Henrik af,
sjömilitär, romanförfattare. Född
i Karlskrona d. 24 febr. 1829; den föregåendes
sonsons son. Föräldrar: kaptenen vid k. m:ts flotta
August Edvard af Trolle och Kristina Dorotea
Lindvall.
Efter förberedande öfningsexpeditioner
och examina aflade T. vid aderton års ålder
sjöofficersexamen och utnämndes strax därpå till
sekundlöjtnant vid flottan. Under längre och kortare
sjöexpeditioner med svenska
örlogsfartyg besökte han Norra och Södra Amerika,
Västindien, Holland, Frankrike m. fl. länder
och åtnjöt under flera år kunglig permission för
idkande af handelssjöfart, därunder han gjorde
resor till de flesta världsdelar. Efter hemkomsten
till Sverige lämnade han 1856 sjötjänsten och
ägnade sig åt landtbruk samt var under flera år
medarbetare i tidningarna »Karlskrona Veckoblad», »Nya
Blekingsposten» och »Blekinge läns tidning». Redan
1856 började T. göra sig bemärkt såsom författare på
det skönlitterära området och utgaf under årens lopp
ett stort antal af den läsande allmänheten med bifall
mottagna och i flerfaldiga upplagor utgångna romaner,
noveller, berättelser och skisser, utgörande dels
själfständiga arbeten, dels bidrag till kalendrar,
tidskrifter och tidningar. Bland dessa kunna här
nämnas Rosen i Blekinge skärgård 1856, Skeppet Ölands
flagga 1860, Sjöofficeren 1870, Kapten Tomas
Darell, 1872, Bilder från skolan och lifvet s. å.,
</i>Gustaf III:s testamente</i> 2 dlr, 1874, öfversatt till
tyskan af Jenny Lind-Goldschmidt, Jakob Duwall, 2 dlr,
1875, Från land och haf 1876, Bland öarna och
skären s. å., Den svenske blokadbrytaren s. å.,
På en mils omkrets 1877, Östersjöns konung 2 dlr,
1878, Hvalfångaren s. å., Från flottans
hufvudstation 1879, Rojalister och republikaner 1881,
Krona och törne 1882, Bland sjögastar och
upprorsmakare, 2 dlr, 1883, Silfversmedens son 1884,
Utkastad i världen 1885. T. afled
i Listerby d. 16 sept. 1886.
Efter hans död utkommo
ytterligare tvenne hans arbeten: Ett ungdomsminne 1886
och Katarina II af Ryssland, 2 dlr, 1888. Ett flertal
af T:s arbeten hafva öfverflyttats till de förnämsta
af de lefvande språken, och i Amerika har utkommit ett
praktverk, innehållande ett urval af hans romaner.
Gift 1858 med Hilda Vilhelmina Augusta Sjöberg.
Trolle-Bonde, se Bonde.
Trolle-Wachtmeister, se Wachtmeister.
Trozelius, Clas Blechert,
präst, universitetslärare, författare i ekonomi. Född
i Lofta socken, Kalmar län, i aug. 1719. Föräldrar: prosten
och kyrkoherden i Lofta, Bengt Trozelius och Maria
Edling.
Efter fyra års universitetsstudier i
Uppsala begaf sig T. 1741 till Lund,
där han 1745 erhöll fil. magistergraden. Kort
därefter förordnad till docent i praktisk filosofi,
återvände han efter tvänne år till Uppsala. Ägnande
sig nu företrädesvis åt studier i ekonomi, företog
han 1748 en studieresa genom flera af rikets
landskap och blef 1750 docent i praktisk ekonomi
vid Uppsala universitet. Medan han här själf med
uppmärksamhet följde Linnés lektioner, höll han af de
studerande talrikt besökta föreläsningar. Prästvigd
1754, tjänstgjorde han någon tid i Stockholm såsom
pastorsadjunkt i Storkyrkoförsamlingen och erhöll 1756
värdighet af kunglig hofpredikant. Två år senare,
1758, befordrades han till professor i ekonomi vid
Lunds universitet. Utnämningen skedde i strid med
akademiska konsistoriets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
