Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thyrén, Johan Carl Vilhelm - Thyselius - 1. Thyselius, Carl - 2. Thyselius, Per - 3. Thyselius, Per Erik Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallades han 1896 till professor därstädes i
straffrätt och juridisk encyklopedi.
T., som åtnjuter anseende som en ovanligt skarpsinnig jurist
med reformatorisk läggning och modern syn på tingen,
har flitigt deltagit i den muntliga och skriftliga
diskussionen om inom hans intressesfär liggande
aktuella spörsmål. Genom långvariga utländska
arkivstudier väl rustad för skriftställarskap,
har han bl. a. utgifvit Kritisk framställning
af Herbert Spencers »Principles of Psychology»
1883, Den första väpnade neutraliteten 1884,
Världsfreden under Napoleon 1887, Culpa legis
Aquiliæ 1893, Makes gäld 1893, Abhandlungen aus
dem Strafrecht und der Rechtsphilosophie 1894–96,
Förfalskningsbrotten 1895, Det allmänna
brottrekvisitet 1901, Försök. Subjektspluralitet
1903.
Thyselius.
Äldste kände stamfadern, Per
Larsson, som lefde i början af 1700-talet, var
bergsman och delägare i Latorp i Tysslinge socken i
Nerike, efter hvilken ort namnet Thyselius antogs
af hans son Per, född 1720, död 1793 som
kyrkoherde i Kumla i Nerike.
Thyselius, Carl,
amiralitetssuperintendent, riksdagsman. Född i Vintrosa
socken i Närke d. 8 maj 1768. Föräldrar: kyrkoherden
därstädes, sedermera prosten i Kumla, Per Thyselius
och Elisabet Sofia Wollrath.
Efter fyra års gradualstudier i Uppsala promoverades
T. 1791 till filosofie magister
och utnämndes 1792 till förste skvadronspredikant
vid lifhusarregementet samt tjänstgörande
k. hofpredikant. 1794 erhöll han k. m:ts
»mandatorial» till vinnande af förslagsrum till
Sköllersta konsistoriella pastorat i Strängnäs
stift. Mandatorialet, som skall hafva utverkats
genom bemedling af ståthållaren De Besche mot en
kontant erkänsla af 1,000 rdr, blef emellertid strax
återkalladt af Reuterholm. Häröfver beklagade
sig T. hos regenten-gunstlingen i ett bref, hvari
han bland annat yttrade, att han icke väntat något
sådant »under en vis regent, helst man ej hade exempel
på dylikt i själfva Kristian Tyranns dagar». Med
anledning häraf blef han fiskaliter åtalad och dömd
till döden men benådades med åtta (enligt andra med
fjorton) dagars vatten och bröd, »hvarefter han med
lika bifall som förut fortfor med sin tjänstgöring
hos konungen och vid regementet». 1795 befordrades
han till kyrkoherde i Särestad af Skara stift, blef
prost 1806 samt var under riksmötena 1810, 1812
och 1815 fullmäktig för Skara stifts prästerskap,
vid samtliga ledamot af bevillningsutskottet. Efter
att ha erhållit titel af teologie professor 1815,
utnämndes han 1817 till amiralitetssuperintendent i
Karlskrona, den siste, som innehaft denna befattning,
blef teologie doktor 1818 och följande år pastor
primarius i Karlskrona med pastoralvården öfver
amiralitetsförsamlingen.
I tryck finnas af honom
utgifna några disputationer och predikningar samt
ett häfte Skaldeförsök 1790. Död i Karlskrona d. 22
nov. 1833.
Gift 1798 med Maria Cecilia Sandberg.
2. Thyselius, Per,
biskop, filolog, politiker. Född
i Vintrosa socken i Nerike d. 6 juli 1769; den
föregåendes bror.
I Uppsala, där T. blef student
1787, erhöll han vid promotionen 1791 lagerkransen,
blef s. å. på grund af afhandlingen De meritis
literariis Cl Arrhenii Örnhjelm docent i
litteraturhistoria och befordrades 1799 till
litt. human. adjunkt. På antydda lärareplats gjorde
han sig bemärkt för sina grundliga kunskaper och
särskildt för sin framstående förmåga i behandling af
latinska språket. Han förestod tidtals ock Skytteanska
professuren. Detta oaktadt lyckades det honom icke
att vinna någon högre akademisk befordran, hvarför
han 1805 sökte och erhöll kyrkoherdebeställningen
i Österhaninge i Södertörn, hvarifrån han 1814
förflyttades såsom kyrkoherde till Örebro. Redan 1810
hugnad med professorstiteln, promoverades han 1818
till teologie doktor samt befordrades 1828 till biskop
i Strängnäs stift. Led. af kyrkolagskommittén, led. af
Vitterhets-, hist.- och ant.-akad. Under sin vistelse
i Stockholm för deltagande i kyrkolagskommitténs
arbeten insjuknade han och återvände till Strängnäs
samt afled där d. 5 sept 1838.
I raden af utmärkta
biskopar i Strängnäs stift intager T. ett framstående
rum. Nitisk, kraftfull och allvarlig, ägnade
han odelad omtanke, stundom med stora personliga
uppoffringar, åt allt, som föll inom hans vidsträckta
ämbetsförvaltning: stiftets vård, läroverkens
förbättring, val af skickliga lärare, inrättande af
pensionsfonder för åldriga prästmän, deras änkor och
barn, m. m. Såsom valdt ombud för Strängnäs’ stifts
prästerskap bevistade T. riksdagarna 1817–18 och 1823
samt i egenskap af själfskrifven medlem 1828–30 och
1834–35, vid de två första tillhörande konstitutions- och
de två senare statsutskottet. Vid alla riksdagarna
var han ock ledamot och vid de två senare ordf. i
prästeståndets ecklesiastika lagutskott. Särskildt
nitälskade han och verkade kraftigt för allt, som
rörde kyrkan och uppfostringsväsendet. Hans nit i
ämbetsförvaltningen hindrade honom att mer, än som
skedde, utmärka sig såsom vetenskaplig författare,
hvartill han eljest var väl ägnad genom lärdom,
särskildt inom den klassiska litteraturen. Af
hans tryckta skrifter kunna emellertid nämnas:
In Auli Persii Flacci Satyras prolegomena 1812
samt en öfversättning af Persius’ »Satirer» 1816,
hvilken öfversättning af sakkunniga vitsordades
såsom mästerlig. Hans 1820 hållna inträdestal i
Vitterhetsakademien handlade Om Roms satiriska skalder
i förhållande till deras tidehvarf och finnes intaget
i nämnda akademis handlingar, 12:e del., 1826. Han
var äfven känd som en framstående andlig talare.
Gift 1808 med Kristina Margareta Bergsten.
3. Thyselius, Per Erik Ludvig,
historiker, riksdagsman. Född i Österhaninge socken af
Södermanland d. 29 dec. 1808; den föreg. son.
Student i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
