Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Tegnér, Elof Kristofer - Telford, Thomas - Tengberg, Niklas August - Tengström, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnas: Om Sveriges förbund med Ryssland under Carl
IX, akad. afh. 1865, 2:dra delen af Lunds universitets
historia 1668–1868 1868, utarbetad i förening med
M. Weibull, Anteckningar om Lunds universitets
historiska museum, i Skånska fornminnesföreningens
tidskrift 1871, jämte åtskilliga andra bidrag till
samma tidskrift; Bidrag till kännedomen om Sveriges
yttre politik närmast efter statshvälfningen 1772,
i »Hist. bibl.» 1879, Öfversigt af Kongl. bibliotekets
samlingar af svenska brefvexlingar, i »K. bibl:s
handlingar» 1880, den glänsande biografien Gustaf
Mauritz Armfelt, 3 delar 1883–87, Tvenne italienska
resande i Sverige på Carl XI:s tid, i »Ymer» 1890,
De la Gardieska samlingen i Lund, inträdestal i
Vitt.-akad., infördt i nämnda akad:s »Handl.», del
32 1895, Svenska bilder från sextonhundratalet 1896,
Lunds universitet 1872–97, festskrift i anledning
af konung Oscar II:s regeringsjubileum 1897, Några
universitetsfrågor, i »Nord. tidskrift» 1898,
Från farfars och farfarsfars tid 1900 m. m. Vidare
redigerade och författade han en stor del af
artiklarna i banden 7 och 8 af »Svenskt biografiskt
lexikon. Ny följd», samt redigerade och bearbetade
»Minnen och anteckningar af L. v. Engeström», 2 delar
1876, samt »Anteckningar och minnen af G. Trolle
Wachtmeister», 2 delar 1889 m. m. Stor förtjänst
inlade han genom utgifvandet af ej mindre än fyra
olika med litteraturanmärkningar och förklaringar
försedda upplagor af farfaderns skrifter.
Gift 1891 med Hedvig Sara Augusta Munck af Rosenschiöld.
Telford, Thomas,
mekaniker, vattenbyggare. Född
af fattiga föräldrar i Westkirk i Dumfriesshire
i Skotland d. 9 aug. 1757.
Utmärkta naturanlag,
motverkade af bristande tillgångar, och ihärdighetens
seger öfver de yttre vidrigheterna är den tusen gånger
upprepade historien om utmärkta mäns ungdomsöden.
Så äfven med T:s. – Född och fostrad i en dagakarls
hem, måste han, så snart han kunde, söka bidraga till
familjens och sin egen utkomst. Han begynte alltså
tidigt med kroppsarbete, först såsom murare och sedan
som timmerman men begagnade härunder girigt hvarje
ledig stund och ofta hela nätterna till läsning,
så att han var i besittning af en ej ringa fond
af kunskaper, när han omsider kom i tillfälle att
mera grundligt utbilda sig för det lefnadskall,
ingeniörsyrket, hvartill hans håg stod. Anländ till
London 1783, utsågs han 1784 att leda arbetena vid
Portsmouths dockor och fick därigenom tillfälle att
närmare sätta sig in i sättet för uppförande af kaj- och
dockbyggnader. Anställd 1793 såsom ingeniör vid
Ellesmerekanalen, anlitades hans skicklighet därefter
vid alla de kanalanläggningar, som under en följd af
år företogos i England. Han byggde vidare mer än ett
tusental broar samt ett antal kyrkor, herresäten,
hamnar och dockor. Han hade sålunda i England gjort
sig känd såsom synnerligt framstående i sitt fack,
när han af grefve B. B. von Platen 1808 kallades
till Sverige för att biträda vid planläggningen af
Göta kanal. Här uppgick han på den korta tiden af
tjugu dagar hela kanallinjen mellan Vänern och Östersjön,
utarbetade planer och profiler för kanalverket på
östgötalinien, deltog i utarbetningen af förslag till
anläggandet af Motala verkstad o. s. v. Efter tvenne
års vistelse i Sverige återvände T. omkring 1811 till
England. Ett par år därefter aflade han ett nytt besök
i vårt land för att inspektera några af de viktigaste
gräfningsarbetena vid Göta kanal.
Död i London d. 2
sept. 1834. Såsom författare har han jämväl vunnit
namn genom flera värdefulla uppsatser i mekanik och
byggnadskonst i Brewsters Encyclopedia. 1838 utkom The
life of Th. T., civil engineer, written by himself.
Tengberg, Niklas August,
historiker. Född d. 26 mars 1832 i Göteborg. Föräldrar:
rådmannen Niklas Tengberg och Augusta
Charlotte Billqvist.
Vid sjutton års ålder gjorde T. sitt inträde vid
Lunds universitet, hvarest han fyra år senare
(1853) vann den filosofiska lärdomsgraden. 1855
kallades han till docent i historien och erhöll
omedelbart därefter förordnande att uppehålla
professuren i nämnda läroämne. Befordrad till
adjunkt 1858, hade han ytterligare tvenne gånger
varit förordnad att förestå den historiska
professuren, när han utnämndes till densammas
ordinarie innehafvare 1863. Hans verksamhet såsom
akademisk lärare blef emellertid ej långvarig. Ett
hemligen närdt sjukdomsfrö utvecklade sig hastigt och
slutade hans dagar i Stockholm d. 14 nov. 1870.
Den minnesvård, han såsom vetenskaplig forskare
och skriftställare reste sig, består förnämligast
i hans hufvudsakligen för Sveriges historia under
1700-talet viktiga arbeten: Om Sveriges förhållande
till främmande magter under k. Carl XII:s styrelsetid,
akad. afhandling 1854, Bidrag till historien om
Sveriges krig med Ryssland åren 1741–43 1857–1860,
Om kejsarinnan Catharina II:s åsyftade stora nordiska
allians, akad. afhandling 1863, Om Frihetstiden
1867, samt Konung Gustaf III:s första regeringstid till
och med 1772 års statshvälfning, hvilken skrift,
som efter författarens död utgafs af C. T. Odhner,
var den enda, han hann åstadkomma med bearbetande af
sitt ansenliga material till Gustaf III:s historia.
Gift 1858 med Ebba Vilhelmina Bring.
Tengström, Jakob,
ärkebiskop, skriftställare. Född i
Gamla Karleby stad i Österbotten d. 4 dec. 1755 och
härstammande från en svensk bondsläkt i Tengene socken
af Skaraborgs län, hvaraf en gren 1723 öfverflyttade
till Finland. Föräldrar: skolläraren därstädes
Johan Tengström och Maria Chydenius,
syster till Anders Chydenius (se I: 186).
Efter att 1771 ha blifvit student i Åbo,
mottog T. 1775 lagerkransen vid därvarande
universitet. 1778 förordnades han till docent i
moralfilosofi vid samma universitet, blef två år
senare e. o. fil. adjunkt. Sedan han 1779–81 vistats i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
