Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Säve, Per Magnus Arvid - 4. Säve, Carl Fredrik - 5. Säve, Hjalmar Fredrik August - 6. Säve, Teofron Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. »Gotlands fornsal», ett provinsmuseum, hvars
bestånd han sökte trygga genom donationer.
Gift 1843 med Anna Lovisa Holmström.
4. Säve, Carl Fredrik,
språkforskare. Född i Roma prästgård
på Gotland d. 22 okt. 1812; den föreg. bror.
Student i Uppsala 1830, ämnade S. först gå
läkarevägen, aflade med. fil. examen 1833 och
tjänstgjorde ett år såsom garnisonsläkare
i Stockholm. Men en långvarig sjuklighet
föranledde med tiden en förändrad studie- och
lefnadsriktning. Händelsevis föll under S:s
sjukdom ett band af Sturlassons »Konungasagor»
i hans händer,och likheten mellan isländskan och
gotländskan väckte till den grad hans intresse, att
han grundligt började studera fornspråket. Geijers
och H. Järtas uppmärksamhet fästes sedermera
vid honom och det utverkades understöd åt S. för
bedrifvande af dialektforskningar. Efter upprepade
besök på Gotland och i Dalarne utgaf S. Bemærkninger
over öen Gotland, dens indbyggere og disses sprog
1843, samt Om dalalmuen og dalsproget, 1847, båda i
»Hist. tidskrift», utgifven af K. Molbech. Den senare
uppsatsen utgafs äfven på svenska i C. G. Malmströms
»Tidskrift för litteratur» 1852. Efter att 1848 ha
aflagt fil. kandidatexamen i Uppsala, promoverades
han samma år till filosofie doktor och förordnades
1849 till docent i fornnordiska språket vid Uppsala
universitet. De närmast följande åren bestridde han
under åtskilliga läseterminer de till professuren
i hist. litteraria och nordisk arkäologi hörande
föreläsningar, tentamina och fakultetsexamina,
förordnades 1857 till prefekt för universitetets
mynt- och medaljsamling samt utnämndes 1859 till
professor i nordiska språk. Innan han uppnådde
denna befordran, hade han under en stor del af åren
1852–53 uppehållit sig i Köpenhamn för studier i
isländska under N. M. Petersen och fornengelska
under G. Stephens.
Led. af Vitt.-, hist.- och
ant.-akad., Vet.-societ. i Uppsala samt flera
in- och utländska samfund för språkvetenskap och
fornhistoria. Död i Uppsala d. 27 Mars 1876.
1842 belönades S. af Svenska akad. för Vikingens Drapa,
skaldestycke i fornnordiskt versslag, samt 1854 för
tvenne akademiska afhandlingar: De starka verberna
i Dalskan och Gotländskan, samt Snorre Sturlesons
Ynglingasaga, öfversatt och förklarad. Hans skrifter
och uppsatser äro för öfrigt alltför många för att här
kunna uppräknas. Några må dock nämnas: Eriksvisan. Ett
fornsvenskt qväde, behandladt i språkligt afseende
1848–49, Om Gotlands äldsta fornlemningar 1857,
Gutniska urkunder: Gutalag Guta saga och Gotlands
runinskrifter språkligt behandlade 1859, Om
språkskiljaktigheterna i svenska och isländska
handskrifter 1861, Om de nordiska gudanamnens
betydelse 1860, Sigurdsristningarna å Ramsundsberget
och Göksstenen 1869 o. s. v. G. Stephens utgaf efter
S:s död ur hans efterlämnade papper Some runic stones
in northern Sweden 1879. Genom föredömet af eget
forskningsnit samt allvar och
samvetsgrannhet i sina plikter såsom
universitetslärare förvärfvade han ett obestridt
anseende åt den lärostol, hvars första innehafvare
han var. Hans ära består ock i att hafva brutit
väg för en kritisk bearbetning af de språkskatter,
som gömmas i våra landskapsmål, och att ha väckt
till nytt lif den fosterländska språkforskningen.
Gift 1866 med Ottilia Rosina Johanna Schenson.
5. Säve, Hjalmar Fredrik August,
pedagog. Född d. 1 mars 1839 i Tuna församling i Medelpad;
son af S. 2.
Student i Uppsala 1856, blef S. 1861
fil. kand. och 1863 fil. doktor. Han var vik. lektor
vid Högre elementarläroverket i Gäfle 1863–64,
blef sistnämnda år lektor i grekiska och
latinska språken därstädes, företog 1867 med statsanslag
en resa till Tyskland och Frankrike i och för språkstudier
samt fortsatte resan till Grekland och Italien. 1867
blef S. lektor i grekiska och latin vid Högre
elementarläroverket i Helsingborg och förordnades
1870 till rektor vid Högre elementarläroverket i
Karlskrona, men afled, innan han tillträdde denna
befattning, i Helsingborg d. 6 febr. 1871.
S. utvecklade liflig författareverksamhet. Han
prisbelönades af Svenska akademien 1868 för en
metrisk öfversättning af Aristofanes’ »Foglarne»,
utgaf 1864 Öfversigt af grekiska syntaxer Latinsk,
stilistik, förra afdelningen 1865, Latinsk stilistik,
andra afdelningen, Antibarbarus, 1866, Grekisk
formlära efter Curtii metod, o. s. v. S. sökte i
sistnämnda arbete ställa det grammatiska innehållet i
öfverensstämmelse med den jämförande språkforskningens
resultat.
Gift 1867 med Bertha Anna Sofia Luth.
6. Säve, Teofron Adolf,
historiker, riksdagsman. Född i Tuna förs. i Medelpad
d. 24 juli 1842; den föreg. broder.
Student i Uppsala 1861, blef
S. 1869 fil. doktor därstädes och utnämndes 1870 till
lektor i historia och latinska språket vid Karlstads
allm. läroverk, vid hvilket han 1883–95 var rektor.
S. har äfven framträdt
som en framstående historisk forskare, den där ock
förstått att i liflig och medryckande framställning
skildra förgångna skeden. Bland hans skrifter må
nämnas: Kejsarevalet i Frankfurt 1657–1658 1869,
större delen af tidsskedet 1648–1789, äfvensom
tidsskedet 1848–71 i »Illustrerad Verldshistoria»
(utg. af E. Wallis 1875–79), Sveriges historia
under den nyaste tiden 1809–75 1881 (utgörande
6:te delen af det på Hj. Linnströms förlag
utkomna illustrerade verket »Sveriges historia»);
John Ericsson, minnesteckning 1891, Napoleon III
och det andra franska kejsardömet 1901–03.
S:s tidigare arbeten präglas af en decideradt liberal
och frihandelsvänlig åskådning. Men när S., efter
att på flerfaldigt sätt, bland annat som ordförande
i Karlstads stadsfullmäktige, deltagit i kommunala
angelägenheter, vid urtima riksdagen 1892 inträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
