Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stålhandske, Torsten - Stålsvärd, Magnus - Stäck, Josef Magnus - Suell, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudarmén under Banér. I slaget vid Wittstock
eröfrade han med egen hand trettiofem fanor och
standarer samt öfverändakastade, när segern höll på
att vända sig åt fiendens sida, med oemotståndlig
kraft de fientliga skarorna och dref dem på
flykten. På samma sätt utmärkte han sig i slaget
vid Chemnitz samt i Schlesien, där han nästan ensam
hela året 1640 försvarade sin ställning mot grefve
Mansfeld. Slutligen i april månad 1642 förenade han
sina skaror med Torstensons armé samt deltog i det
andra slaget vid Breitenfeld, där han illa sårades. I
maj blef han general öfver kavalleriet. 1643 följde
S. Torstenson till Böhmen, tillintetgjorde 1644 på
Jylland en fientlig härafdelning, men insjuknade
och dog d. 21 april 1644 i Hadersleben.
Ehuru liten till växten, skall S. haft en utomordentlig
kroppsstyrka. Då någon fången officer, i synnerhet
någon polack eller österrikare, hvilka han ej kunde
lida, fördes till svenska lägret, hälsades han af
S. med ett handslag, som kom blodet att spricka ut
under naglarna. Vid utväxlingen plägade han bedja
dessa offer för sina smekningar hälsa herrarna
af befälet, att han önskade träffa dem för att ge
dem ett ärligt svenskt handslag.
Gift 1643 med Kristina Horn.
Stålsvärd, Magnus,
fortifikationsofficer. Född d. 20 juni 1724.
Föräldrar: kaptenen vid Upplands regemente Johan
Toresson Tjeder och Märta Hagelsteen.
Så fort S. 1741 blifvit inskrifven som
volontär vid fortifikationen, kommenderades han att
tjänstgöra vid ordnandet af försvarsverken i
svenska skären. Han ingick 1745, kort efter det han
blifvit befordrad till underkonduktör, i fransk
tjänst, hvarefter han deltog i franska arméns
fälttåg i Flandern och 1748 bevistade belägringen
af Mastricht. Redan det föregående året hade han
blifvit utnämnd till fransk löjtnant, hvarefter
han 1748 förordnades till kapten i tyska rikets
tjänst och blef, sedan han hemkommit till Sverige,
1750 fortifikationskapten. Efter ytterligare ett år
befordrades han till ingenjörkapten vid Lifgardet
och adlades s. å. med namnet Stålsvärd. Under den
följande tiden delade han sin tjänstgöring mellan
informationsverket vid Lifgardet, fortifikationsstaten
och kadettkåren, till 1756, då han, invecklad
i hofpartiets planer att utvidga konungamakten,
ställdes inför ständernas kommission, dömdes till
döden och halshöggs d. 23 juli s. å.
S. var utan fråga en man med stora kunskaper och mycken
duglighet, men häftig och orolig. Om hans skicklighet
såsom fortifikationsofficer och lärare har man ett intyg
i hans Föreläsningar i regulière fortification,
hvilka utkommo i Stockholm året före hans död.
Ogift.
Stäck, Josef Magnus,
landskapsmålare. Född d. 4 april 1812 i Lund. Föräldrar:
hökaren och perukmakaren Josef Stäck
och Greta Maria Kihlgren.
Inskrifven bland de studerande vid universitetet
i sin födelsestad 1829, ämnade S. bli läkare,
men drogs alltmer till målarekonsten, i hvilken
han grundlade sina första studier under ledning
af d. v. akademieritmästaren Arvidsson. Sedan han
1832–42 utbildat sig vid konstakademien i Stockholm
och därunder vunnit både pris och stipendier samt
1840 blifvit akademiens agré, anträdde han 1842,
såsom akademiens pensionär på stat, en resa till
München och Rom. 1846 begaf S. sig till Paris, där han
till täflan på Louvreexpositionen – salongen – 1847
uppsatte en tafla, som inköptes af la Société des amis
des arts. Sedan han 1848 vunnit samma utmärkelse för
en större landskapsmålning, återvände han s. å. till
Sverige, där han strax efter sin hemkomst blef led. af
Konstakademien och 1852 förordnades till professor.
Oaktadt en under de sista åren tilltagande sjuklighet
fortfor han att flitigt och samvetsgrannt utöfva sin
konstnärliga verksamhet, tills densamma afbröts
af döden d. 21 febr. 1868.
Under senare delen
af sin lefnad var S. en af Sveriges mest populära
konstnärer. Hans taflor utmärka sig ej genom några
stora och öfverraskande effekter men behaga genom
sina väl funna motiv, en ren, om än något torr,
färgblandning samt vacker belysning.
»S. hade känsla och finhet i blick och pensel.»
Svenska nationalmuseum äger af honom:
Italienskt landskap, Landskapsstycke
från Dalarne, Sjöstycke i månsken och Stadsport
vid Haarlem, vinterlandskap. Allmänt bekanta äro
dessutom: Kaskatellerna vid Tivolis ruiner, Romerska
kampagnan, Vy af Neapel m. fl.
Ogift.
Suell, Frans,
affärsman. Född i Malmö d. 9 juni 1744. Föräldrar:
handlanden Nicolaus Suell och Katarina Helena
Weijer.
Fadern, som bestämt sonen för köpmansyrket,
tog honom tidigt till biträde i sin handelsbod. Men
då han snart trodde sig hos honom upptäcka ovanligare
anlag, skickade han honom till Lund, där han 1758 inskrefs
bland universitetets studerande. Sedan S. här under
tvenne år förkofrat sig i lefvande språk, matematik,
geografi och historia, företog han 1760 en resa till
främmande länder hvarunder han i Hamburg gjorde
bekantskap med en rik handlande Salomon Roosen, som
omfattade honom med mycken välvilja och framdeles
blef den hufvudsaklige befordraren af hans timliga
lycka.
Vid faderns frånfälle ingick modern nytt
äktenskap med handlanden, sedermera borgmästaren i
Malmö, Henrik Falkman, hvilken med sina egna förenade
Suellska husets affärer och upptog den unge Frans till
bolagsman 1771. Under de förlamande konjunkturer, som
kort därpå inträffade, blef Roosen i Hamburg husets
räddare, i det han beviljade det tillräcklig kredit
att reda och fortsätta sina affärer. Hufvudsakligen
genom handel med tobak, å hvilken vara priset
stigit ofantligt genom amerikanska frihetskriget,
kom S. snart i välstånd och begynte, allt eftersom
hans förmögenhet växte, använda stora summor till
allmänt gagneliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
