Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stephens, Georg - Sternberg, se Ungern-Sternberg, von - 1. Steuchius, Petrus - 2. Steuchius, Mattias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stephens, Georg,
arkeolog, filolog. Född i Liverpool d. 13
dec. 1813. Föräldrar: pastorn Johan Stephens och
Rebecka Eliza Rayner.
Sin första uppfostran erhöll
S. i åtskilliga privatskolor i England och förvärfvade
sin akademiska bildning vid University College i London.
1834 ankom S. till Sverige och var sedan dess bosatt i de
skandinaviska länderna, under det han för historiska
och arkeologiska forskningar gjort resor åt andra
håll. Under sin fleråriga vistelse i Sverige uppsökte
han icke allenast i biblioteken, hvad som rörde
nordmannastammens fornlitteratur och fornhistoria,
utan ägnade mycken uppmärksamhet åt de etnologiska
moment, som gömmas i det egentliga folkets sånger,
sägner och lif.
Efter att ha öfverflyttat till
Danmark, konstituerades han till lektor i engelska
språket och litteraturen vid Köpenhamns universitet
1851 och tillika i fornengelska (angelsachsiska) 1852
samt utnämndes till lektor i engelska språket och
litteraturen, med titel af professor, 1855. S. tog
1893 afsked från universitetet samt dog d. 9
aug. 1895 i Köpenhamn. Hedersledamot och ledamot
af en stor mängd lärda samfund och sällskap.
Af S:s rika vetenskapliga alstring må nämnas: Bihang
till Frithiofs Saga, episk dikt af Es. Tegnér 1841,
på engelska: Frithiofs Saga a Legend of the North
by Es. Tegnér, Engelskt och Svenskt handlexikon
1841, Svenska folksagor och äfventyr tills. med
G. O. Hyltén-Cavallius 1844–49, illustr. uppl. 1875,
Svenska Medeltidens Kloster- och helgonabok (med
flera urkunder i Svenska Fornskrift-Sällskapets
handlingar), Förteckning öfver de förnämsta britiska
och fransyska handskrifterna i K. biblioteket i
Stockholm 1847, Ett fornsvenskt legendarium
1847–58, Sveriges historiska och politiska Visor
tills. med G. O. Hyltén-Cavallius I. 1853, det stora och
dyrbara monumentalverket The Old Northern Runic
Monuments of Scandinavia and England 3 tom. 1866–84,
hvilket jättearbete skildrar alla inskrifter med
de s. k. gamla runorna i de nordiska landen och
i England, så väl på fasta minnesmärken som på
lösören. Enligt S. är det engelska folket närmast
af nordisk börd och det gammalengelska språket bör
räknas till de nordiska språken. 1877 hedersdoktor i
Uppsala.
Gift 1834 med Maria Bennett.
Sternberg, se Ungern-Sternberg, von.
1. Steuchius, Petrus,
superintendent. Född i Lerbo
s:n af Södermanland d. 8 maj 1605. Föräldrar:
häradsfogden Erik Pedersson Steuch, hvars namn
sonen, när han studerade, förändrade till det
latinska Steuchius; modern Maria Nilsdotter.
Från Strängnäs, i hvars katedralskola S. inhämtat sina
elementarkunskaper, afgick han 1624 till Uppsala,
där han beredde sig för det andliga kallet, hvarefter
han återvände till Strängnäs och vigdes till präst
1629. Efter en kort tid besökte han ånyo universitetet
och promoverades till magister 1632. Följande året
förordnad till physices lector i Strängnäs, gjorde
han 1634 ett besök vid universitetet i Wittenberg
och befordrades 1638 till teologie doktor och kyrkoherde i
Fogdö. Den synodaldisputation, han framställde vid
prästmötet i Strängnäs 1644, gjorde honom känd af
drottning Kristina, som s. å. kallade honom till
sin hofpredikant. Och då större delen af Norrland
med dithörande lappmarker afskildes från Uppsala
ärkestift, förordnades S. 1647 till den förste
superintendenten i Härnösand, I detta ämbete
verkade han sedan oförtrutet till 1682, då han för
ålderdomssvaghet begärde och erhöll sin son (se nedan)
till sitt biträde. Han afled ej långt därefter i
Säbrå d. 16 dec. 1683.
Med stort nit omfattade
han sitt kall såsom stiftsstyresman. Hans första
omsorg, sedan han tillträdt superintendentsämbetet,
var att lära sig finska och lappska språken för
att personligen kunna verka på den halfvilda och
vidskepliga befolkningen. Han nitälskade varmt för
allt undervisningsväsen och uträttade genom sitt
inflytande hos drottning Kristina, att icke allenast
folkskolor blefvo inrättade här och där i landet,
utan äfven att ett gymnasium och en trivialskola
blefvo anlagda i Härnösand.
Gift 1: med Brigitta Ilsbodina och 2: med
Elisabet Bruggman.
2. Steuchius, Mattias,
ärkebiskop. Född i Fogdö församling af Strängnäs
stift d. 26 okt. 1644; den föregåendes son.
Efter någon tids vistelse
i Uppsala gjorde S. 1667–72 en studieresa genom
Tyskland, Holland och England, vandrande från det
ena universitetet till det andra. 1671 utnämnd
till lektor i Härnösand, prästvigdes han 1672 samt
deltog såsom ledamot af prästeståndet i nämnda års
och 1675 års riksdagar. 1676 förflyttades han till
universitetet i Uppsala såsom utnämnd professor
i logik och metafysik men återvände 1682 till
Hernösand, för att, såsom ofvan är nämndt, biträda
sin far vid vården af det svårskötta stiftet. Utsedd
till faderns efterträdare 1683, inlade han under en
tolfårig ämbetsförvaltning såsom superintendent mycken
förtjänst om lapparnes omvändelse till kristendomen
och undervisningsväsendets utveckling. Teologie
doktor vid jubelfesten i Uppsala 1693, förordnades
han året därefter till förste teologie professor
vid universitetet därstädes, med förbindelse, såsom
orden lyda i fullmakten, »att vara ärkebiskopen
behjälplig så inom som utom konsistorium». Men redan
i juni 1694 kallades han till biskop och prokansler i
Lund. Han förflyttades därifrån 1714 såsom H. Spegels
efterträdare på ärkebiskopsstolen i Uppsala. Död i
nämnda stad d. 2 aug. 1730.
Nitisk och rättrådig
samt varm för sitt ämbete, lyste och vägledde han
med både lära och lefverne. Såsom andlig styresman
i Härnösand och Lund verkade han mycket till de båda
stiftens bästa, ehuru det då rådande krigstillståndet
lade många hinder i vägen för hans verksamhet på det
senare stället. Vid tillträdet af ärkebiskopsämbetet
hade han redan uppnått den ålder, då arbetskrafterna
enligt vanlig måttstock äro uttömda, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
