- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:445

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Schwerin, Fredrik Bogislaus von - 5. Schwerin, Hans Hugold von - Schyberg, Svante Gustaf - Schylander, Carl Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ifver åt landthushållning och
trädgårdsskötsel. Därefter vände sig hans håg till
studier, företrädesvis i historia. Såsom frukt af
dessa studier och de tankar, de födt hos honom,
utgaf han 1805 ett häfte Skrifter i uppfostran och
allmän cultur
, som efterföljdes af Grundlinier för
staternas historia
, 2 b. 1811–13. Han följde ock
med lifligt intresse striden mellan den tidens olika
riktningar i vitterheten och gjorde själf insatser
däri medels bidrag af skiljaktigt innehåll till
fosforisternas kalendrar. Snart vidtog dock hans
politiska bana. Ifrån 1812 och till några dagar före
sin död, d. 9 april 1834, deltog han i egenskap
af riddarhusledamot i alla riksmöten och spelade
som politisk personlighet en roll som få i Sveriges
riksdagshistoria. En opposition saknades väl icke
förut på riddarhuset, men den antog under den andra
riksdagen, S. bevistade (1815), en fastare form, då
några unga män, C. H. Anckarsvärd, G. Hierta m. fl.,
grupperade sig kring S. såsom partichef. Få torde
ock hafva varit mer ägnade till politisk ledare än
han. Utrustad med en imponerande gestalt och en stark
välljudande stämma, ägde han i hög grad förmågan
att i sitt tal inlägga denna öfvertygande kraft,
denna moraliska öfverlägsenhet, som icke undgår att
vinna beundrare och anhängare. Invald i det särskilda
utskott, som hade att behandla frågan om förlägenheten
i den allmänna rörelsen, blef han dess ordförande och
afgaf till dess protokoll ett yttrande, som utskottet
gjorde till sitt betänkande i ämnet, och som utgafs
särskildt från trycket under titeln Om förlägenheten i
allmänna rörelsen, orsakerna dertill och botemedlen
deremot
. Då, han emellertid fann sig högeligen
otillfredsställd med de åtgärder, som i följd af detta
betänkande vidtogos, beslöt han draga sig tillbaka
från det offentliga lifvet. Den mångfrestande mannen
slog sig nu på musik, ehuru hans naturliga anlag
ingalunda lågo åt det hållet. Redan 1816 blef han dock
fru Musica otrogen, i det han ingick som medarbetare
i den då af Livijn och Askelöf igångsatta tidskriften
Läsning till utbredande af medborgerliga kunskaper,
hvilken tidskrift han emellertid med dess tredje
häfte undandrog stödet af sin medverkan och som för
öfrigt inom kort upphörde. S. utgaf i stället 1817 den
lilla, synnerligt instruktiva, skriften Bidrag till
kännedom af fäderneslandet
, innehållande en historisk
öfversikt af varuprisens och kursens förändringar. Vid
den s. å. sammanträdande riksdagen var han ordförande
i bevillningsutskottet. Vid riksdagen 1823, då en
i hans ögon alltför utpräglad demokratisk riktning
framträdde hos oppositionen, upphörde han att till
denna intaga en ledande ställning. Fortfarande var
han dock nitiskt verksam i det offentligas tjänst. De
frågor, som rörde landets finansiella förhållanden,
kunde i honom alltid påräkna en lika kunskapsrik
som vältalig målsman. Ett vidsträckt fält för sin
förmåga såsom finansman erhöll han, i det han valdes
till ordförande i Rikets ständers bank. Det var också
han, som uppgjorde planen till och i hufvudsaklig mån
genomdref 1830 års myntrealisation. Såsom författare
sökte han äfven alltjämt verka för sina åsikter. Af hans
skrifter från hans senare lefnadsår äro att nämna:
Författningar rörande bankoverket med anmärkningar
1828, Om riksdagar i allmänhet och några nästa riksdag
förekommande mål
1828, Handlingar rörande silfverköp
till realisationens verkställande
etc.

Gift 1788 med Lovisa Charlotta af Petersens.


5. Schwerin, Hans Hugold von, geograf,
upptäcktsresande. Född på Skarhults sätesgård
i Malmöhus län d. 17 sept. 1853. Föräldrar:
ryttmästaren, frih. Carl Gustaf Johan Adolf Jules
von Schwerin
– ledamot af riksdagens Första
kammare 1867–75 – och Ingeborg Rosencrantz.

Student i Lund 1871, var S. 1879–87 e. o. amanuens
vid universitetsbiblioteket därstädes, blef 1884
fil. doktor och kallades s. å. till docent i
geografi och statskunskap. Lifligt intresserad af
antropologiska och geografiska studier, besökte
han som ombud för det för deras främjande bildade
sällskapet flera utländska kongresser och gjorde
1885–87 en resa i Central-Afrika, hvarunder han
företog expeditioner i de då okända trakterna på
ömse sidor om Kongoflodens mynning äfvensom i det
portugisiska riket Angola till floden Kanene. Efter
återkomsten skänkte han sina högst betydande
etnografiska samlingar till Vetenskapsakademien i
Stockholm. 1887 blef han Kongostatens generalkonsul
för Sverige, Norge och Danmark samt 1897
e. o. professor i geografi och statskunskap
vid universitetet i i Lund.

Af trycket har
S. bl. a. utgifvit: Herodots framställning af Europas
geografi
1884, Slafveri och Slafhandel i Afrika 1891,
Muhamedanismen i Afrika, antropo-geografisk studie
1892, Kuba, Spanien och Förenta staterna, ett kapitel
ur kolonialhistorien
1898, Från Kairo till Kap 1898,
De stora upptäckternas tidehvarf 1900.


Schyberg, Svante Gustaf, ämbetsman,
skriftställare. Född i Stockholm d. 15 aug. 1796.

Sedan S. 1818 blifvit fil. magister i Uppsala,
befordrades han s. å. till kopist i handels- och
finans-expeditionen men återvände inom kort till
universitetet och aflade juris utriusque kandidat-examen 1821.
Utnämnd till kanslist i förenämnda expedition
1821, blef han 1835 protokollssekreterare och
1848 expeditionssekreterare, hvilken befattning
han innehade till 1862, då han afgick ur statens
tjänst. Död i Karlskrona d. 15 juli 1874.

1827 eröfrade han Svenska akademiens stora pris
för Äreminne öfver kongl. rådet, grefve Bengt
Oxenstierna
, förordnades 1840 till andra
direktör vid k. teatern samt tjänstgjorde
såsom första direktör från 1848 till 1852, då han
öfverlämnade teaterns styrelse till frih. K. Bonde.

Gift med Gustafva Wilhelmina Medberg.


Schylander, Carl Gabriel, skådespelare. Född d. 3
jan. 1751.

Såsom tullinspektor i S:t Michel eller,
enligt annan uppgift, i Aborrfors i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free