Svenskt biografiskt handlexikon / II:356 (1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Roos, Adolf Vilhelm - 2. Roos, Anna Maria - 1. Roos, Petrus - 2. Roos, Mathilda Lovisa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

poststadga 1872 — den första allmänna författning
rörande postväsendet, som utgått sedan 1870 —
samt betydligt förökande af postanstalterna och
postgångarna i riket, delvis med anlitande af den
nyinrättade landtbrefbärningen. R. kallades 1876
till ledamot af kommittén för skjutsväsendets
ordnande, till ordförande i kommittén för omreglering
af styrelserna för post- och telegrafverken
s. å. samt till ledamot af kommittén för
inrättande af en postsparbank 1882 för att följande
år öfvertaga ordförandeskapet däri. 1874—89
satt han i riksdagens Första kammare såsom
representant för Norrbottens län. Död i
Stockholm d. 19 jan. 1895.

Förutom den nämnda prisskriften i Svenska akademien har
han författat Postverkets historia från inrättningens
början till och med 1864 (i Sv.
officiella statistik), åtskilliga uppsatser rörande
telegraf- och postverket samt noveller och poem
intagna i tidningar och kalendrar m. m.

Gift 1856 med Sofia Maria Nordenfalk, dotter af justitiestatsministern
Johan Nordenfalk (se II: 193.)


2.

Roos, Anna Maria, författarinna. Född i
Stockholm d. 9 april 1862; den
föregåendes dotter.

Efter åtnjuten undervisning vid Högre
lärarinneseminariet, idkade fröken
R. språkliga och historiska studier
samt sysselsatte sig med musik
och målning. Anställd 1881 såsom
lärarinna vid den af friherrinnan
Sofie Adlersparre grundade Klara söndagsskola
till förmån för barn, tillhörande arbetsklassen
i Klara och Kungsholms församlingar,
var A. R. 1888—95 föreståndarinna för denna
läroanstalt. Mot slutet af denna tid framträdde
hon 1894 under signaturen Alfaro på det skönlitterära
fältet med diktsamlingen I gryningen
och barnboken Lilla Elnas sagor. Följande
år blef i bokmarknaden under hennes eget namn
synlig en samling berättelser under den gemensamma
titeln Tysta djup samt I Hvitavall, visor
och berättelser för barn, I och II. Följde
så 1898 Luve Lulls sagor, visor och berättelser
för barn samt 1899 Prinsessan Li-Hong-Tse
och andra berättelser. Samma år riktade den
flitiga och talangfulla författarinnan vår litteratur
med Gräshoppans visor, hvaraf en andra samling
utkom 1900. I Marika, som utgafs 1901,
lämnade hon en serie skildringar ur en ung flickas
lif och gaf i den s. å. utkomna Mariæ
Nyckelpigas visbok ett nytt vittnesbörd om sin
skaldebegåfning. I Fariseismen i våra dagar,
som jämte diktsamlingen Aderton år utgjorde
frukten af hennes litterära arbete 1902, gaf hon
sig in på ett område för några af samtidens viktigaste
frågor, behandlade af henne med en stilistisk
bravur och en öfvertygelsens värme, ägnade
att äfven hos motståndarna tillvinna henne sympatier.
Valands saga, som utkom 1903, är en
episk diktcykel med ämne ur Viktor Rydbergs
»Undersökningar i germanisk mytologi». I tidskrifter
har dessutom A. R. offentliggjort en del
litterära studier, bland hvilka ett flertal beröra
den spanska litteraturen. Hon hade nämligen
tillfälle att studera denna under en resa, som
hon med sin fader 1885 företog till Portugal
och Spanien, hvilken resa senare efterföljdes
af andra långväga färder såsom 1903 till Nordafrika
(Algeriet och Tunis), m. fl. A. R:s arbeten
hafva, hvad flera af dem beträffar, vunnit
den uppmärksamheten att blifva öfverflyttade
till främmande språk. Själf öfversatte
författarinnan till franskan jämte ett par andra
berättelser sitt arbete Tysta djup, hvilket utkom
i Paris 1897 under titeln Coeurs sauvages. Därjämte
hafva några af hennes berättelser öfverflyttats
till tyska, äfvensom till engelska, italienska och
ryska språken. A. R. var 1898—1902 redaktionssekreterare
i »Ord och bild» samt 1889—1901, på
uppdrag af Författarföreningen, redaktör af dess
publikation, »Vintergatan». Valdes 1901 till
ordförande i det kvinnliga litterära och artistiska
sällskapet Nya Idun.


1.

Roos, Petrus, präst, författare. Född i Rödinge
prästgård af Skåne d. 11 maj
1740. Föräldrar: prosten och
kyrkoherden Andreas Roos och
Kristina Filenius.

1758 inskrefs R. bland de studerande
i Lund, erhöll lagerkransen
1766 och prästvigdes s. å., hvarefter
han började sin prästerliga
bana såsom huspredikant hos landshövdingen
frih. von Lingen. 1768 utnämndes han till e. o.
predikant vid Södra skånska kavalleriregementet,
kallades 1773 till Skartofta och Öfveds patronella
pastorat af Lunds stift och utbytte 1789 denna
befattning mot kyrkoherdebeställningen i Västerstads
och Östraby församlingar af samma stift.
Tre år senare utnämndes han till prost öfver
sina församlingar, blef 1802 kontraktsprost i Färs’
härad, jubelmagister i Lund 1817 och året därefter
hugnad med teologie doktorsvärdigheten.

Vid sin död i Västerstads prästgård d. 10 nov.
1832 var R. den äldste inom svenska prästeståndet.

Nitisk själasörjare och församlingslärare,
använde han alla lediga stunder till författareskap
och studier samt har utgifvit ett stort
antal predikningar, tal och afhandlingar. Bland
dessa senare må nämnas: Några folkslags olika
tankar om religion och världens danande och
dess ålder 1815, Gudaktighetens hemlighet är
stor. Kort begrepp om vår salighetslära 1816,
Medborgaren föreställd till sina plikter enligt
hustaflan 1817, Äro lifs- och kroppsstraff för
förbrytelser enliga med religion och moral?
1817, Den Heliga skrift såsom den säkraste
anvisning till alla dygders utöfning 1829,
Christliga tankar om skapelsen, återlösningen
och helgelsen 1830 m. m.

Gift 1: 1773 med
Andrietta Oliva Litholander, 2: 1819 med Johanna
Carolina af Trolle.


2.

Roos,Mathilda Lovisa, författarinna.
Född i Stockholm d. 2 augusti
1852; den föregåendes sonssondotter.
Föräldrar: Öfverste Malte
Leopold Roos och Matilda
Beata Meurk.

Sitt förstlingsarbete,
berättelsen Marianne, utgaf
fröken R. 1881 och gaf genom
detsamma icke ringa löften om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>