- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:329

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Renström, Sven - Retzius - 1. Retzius, Anders Johan - 2. Retzius, Lorens Kristoffer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkade, så länge han lefde. I afseende på hans
verksamhet såsom kommunalman kan äfven nämnas,
att han tillhörde styrelserna för så väl
Chalmerska slöjdskolan som Göteborgs museum.
Af det samhälle, han tillhörde, insattes han såsom
dess representant i borgareståndet vid riksdagarna
1856–58, 1859–60 och 1862–63. Riksdagsärendena
följde han med uppmärksamhet och
inlade icke sällan i diskussionen, särdeles när
det gällde finansiella ämnen, sitt tungt vägande ord.
I barndomen vand vid ett tarfligt och hushållsaktigt
lefnadssätt, bibehöll han detta under hela sitt
lif, äfven efter det hans rikedomar vuxit till ett
belopp, som till och med i Göteborg väckte uppmärksamhet.
Vid hans frånfälle befanns hans förmögenhet
uppgå till tre millioner riksdaler. Af
dessa var något mer än hälften donerade till välgörenhetsanstalter
och allmänt nyttiga ändamål.
Främst bland de testamentariska dispositionerna
är att nämna den stora gåfvan till Göteborgs stad
af halfannan million riksdaler, att användas till
allmännyttiga inrättningar på det sätt, att en half
million genast fick disponeras, hvarefter den återstående
millionen skulle så länge förräntas, tills
summan åter stigit till en och en half million, då
den halfva på nytt fick användas. R., hvars namn
och verk genom den sålunda bildade Renströmska
fonden alltid kommer att kvarstå i ett outplånligt
minne i Göteborgs stads häfdaböcker, afled
i nämnda stad den 26 juni 1869.


Retzius. Släkten härstammar från kyrkoherden
Bengt Nilsson Cornukindius i Odensvi af Kalmar
län, f. 1555, d. 1610, hvars söner, efter en
nära vid Odensvi prästgård belägen sjö Ressen,
antogo namnet Ressius, sedermera förändradt
till Retzius.


1. Retzius, Anders Johan, naturforskare. Född
i Kristianstad d. 3 okt. 1742.
Föräldrar: provinsialläkaren dr
Nils Retzius och Lovisa Katarina
Schreiber
.

Inskrifven som
student i Lund 1758, sysselsatte
R. sig med naturvetenskapliga
studier. Ekonomiska trångmål
nödgade honom att redan efter ett
års förlopp afbryta universitetsstudierna för att
ägna sig åt de mindre omfattande studier, som erfordras
för apotekaryrket. Han aflade också 1761 inför
Collegium medicum i Stockholm apotekarexamen,
men återvände redan året därefter till Lund och
blef där 1764 docent i kemi, ehuru han först
två år därefter, 1766, tog fil. magistergraden,
därvid innehafvande andra hedersrummet. Följande
år kallades han till docent äfven i naturalhistoria,
hvarefter han 1768 lät inskrifva sig
såsom auskultant i Bergskollegium och utarbetade,
under sin däraf föranledda vistelse i Stockholm,
en lärobok i farmaci (Kort begrepp af
grunderna till Pharmacien)
, som utkom 1769
och öfversattes på både latin och tyska och på
sin tid åtnjöt stort anseende. 1771 befordrad
till adjunkt i naturalhistoria vid Lunds universitet,
begynte han sin, så att säga, ord. akademiska
bana med stiftandet af »Fysiografiska
sällskapet», hvilket efter en mer än hundraårig
tillvaro fortlefver med friskt vetenskapligt lif.
E. o. professor 1777, undfick han 1781 professors
lönetur, ehuru han icke förrän 1795 efter
E. G. Lidbeck fick emottaga professuren i
naturvetenskaperna, tillika innefattande uppdrag
att föreläsa i kemi. Sedan han 1805 till Lunds
universitet skänkt en samling forntida stenredskap,
öfverlät han 1811 till detsamma sina dyrbara
samlingar af naturalier. Sin professorsbefattning
innehade han sedan till 1812, då han såsom
emeritus erhöll tjänstledighet, men bibehöll ännu
några år inseendet öfver botaniska trädgården.
Vid 1817 års promotion mottog han jubelkransen
och afled i Stockholm d. 6 okt. 1821.

R:s verksamhet såsom skriftställare, akademisk lärare,
och ledare af yngre förmågor var af
ganska stor betydelse för det naturvetenskapliga
studiet i Sverige. Hans efterlämnade talrika arbeten
omfatta icke blott zoologi, botanik och
mineralogi utan äfven kemi, ekonomi och paläontologi,
i hvilken sistnämnda vetenskap han genom
att väcka uppmärksamheten på fossila fynd kan
anses ha varit den, som först vändt hågen till
geologiska undersökningar. Själf lifvande med
föredömen af forskningslust och arbetsifver, uppfostrade
han omkring sig en skola af unga naturforskare,
af hvilka många, såsom hans efterträdare
Fallén, sonen Anders Retzius, C. A. Agardh
m. fl., sedan bidragit att sprida glans både öfver
Lunds akademi och öfver fäderneslandet. De
förtjänster, R. sålunda i flera riktningar inlagt
om det vetenskapliga lifvets utveckling i vårt
land, kunde gifvetvis icke förblifva utan vedermälen
af offentligt erkännande. Vetenskapsakademien
kallade honom 1782 till sin ledamot
och hedrade äfven hans minne, i det den 1842
lät öfver honom prägla en medalj. Sedan 1778
tillhörde han Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och
sedan 1812 Landtbruksakademien. Äfvenså var
han ledamot af en mängd utländska lärda samfund.
Växtsläktet Retzia har efter honom uppkallats
af Thunberg.

Gift 1792 med Ulrika Beata Prytz.


2. Retzius, Lorens Kristoffer, homilet. Född
i Kristianstad den 21 sept. 1745;
den föregåendes bror.

Inskrifven som student i Lund 1762,
förberedde R. sig för den filosofiska
graden men måste på grund
af bristande tillgångar afstå från
dess afläggande och i stället ingå
i kyrkans tjänst. Efter erhållen
ordination, tjänstgjorde han någon tid såsom
pastorsadjunkt i stiftet och kallades 1776 till huspredikant
hos riksrådet grefve Johan Snoilsky.
Utnämnd 1784 till skvadronspredikant vid Skånska
husarregementet, blef han 1796 huspredikant hos
direktör König på Storeberg i Tådene socken af
Västergötland, 1789 kyrkoherde i nämnda församling
och 1801 prost.

Död i Tådene prästgård 1818.

Såsom skriftställare är det endast inom
homiletikens område, R. uppträdt, men där med
ej mindre än tre årgångar predikningar, den första
med titel: Samling af predikningar om den korsfäste
Jesum, såväl för, som uti syndare till
förlossning och salighet
1786–95, den andra:
<i>Den sanna lifsens väg, för alla allvarligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free