Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Randel, Andreas - Ranft, Albert Adam - Raphael, Axel Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cherubini. Efter en sexårig vistelse i Frankrike,
hvarunder han omfattades med den mest välvilliga
uppmuntran af Cherubini, Viotti, Kreutzer
och flera den tidens storheter inom den musikaliska
världen, återkom R. 1828 med utmärkta
betyg till Sverige och anställdes s. å. såsom
violinist vid hofkapellet. Tio år därefter utnämnd
till andra konsertmästare, förordnades
han 1844 till lärare i violinspelning, 1859 till professor
vid Musikaliska akademiens undervisningsverk
samt 1861 till första konsertmästare. Under
flera år verkade han äfven såsom musikdirektör
vid Andra lifgrenadierregementet och ledare af
Par Bricoles sångkör.
Död i Stockholm d. 27 okt. 1864.
R:s konstnärliga betydelse var
af flerfaldig art, men i alla sina riktningar gagnelig
och hedrande för fäderneslandet. Såsom
exekutör och virtuos intog han ett af de yppersta
rummen bland svenska violinspelare. Hans stora
insikter och praktiska skicklighet gjorde honom
i hög grad lämplig för den plats vid musikaliska
akademien, som han på senare tiden innehade.
I sina tonskapelser förenade han en rik poetisk
fantasi och ett fint musikaliskt sinne med ett
jämnmått i den formella behandlingen, som göra
hans kompositioner till musikverk af bestående
värde. Bland dem må nämnas: Duo concertant
pour deux violins; Etudes caractéristiques pour
le violin; – Jubel-ouverture; – Ouverture till
folkskådespelet »Värmlänningarna» och operetten
»Fiskarstugan»; Stråkqvartetter; Musiken
till Mosenthals skådespel »Debora»; flera häften
solosånger, däribland särskildt att nämna den
mycket sjungna Blomman är min vän, sångkvartetter,
hvaribland melodierna till de bekanta
sångerna »Snabba äro lifvets stunder», Ren sig
kvällen synes höja, m. m.
Gift 1835 med Mathilda Cecilia Laurent.
Ranft, Albert Adam, teaterledare. Född i
Stockholm d. 23 nov. 1858. Föräldrar:
snickaremästaren Adolf
Fredrik Ranft och Amalia Rejhell.
R., som d. 17 febr. 1876
debuterade vid Magda von Dolckes
sällskap som Jockum i »En
söndag på Amager», var engagerad
vid olika ambulatoriska sällskap
samt vid Södra och Mindre teatrarna i Stockholm
till 1884. Sistnämnda år bildade han eget
sällskap, med hvilket han reste i landsorten 1884–86.
Han hade därpå 1886–90 anställning vid
Stora teatern i Göteborg och hos Selander 1890–92.
Åter ställde sig den driftige mannen i spetsen
för eget sällskap och var 1892–93 direktör för
Stora teatern i Göteborg samt dessutom för ett
kringresande sällskap. Från 1892 har R. om somrarna
innehaft Djurgårdsteatern i Stockholm och
erhöll snart, till följd af de goda förmågor, som
hans sällskap innehöll, och det lifliga samspelet, direkta
uppmaningar af hufvudstadspressen att äfven
om vintrarna bli bofast i Stockholm. 1895
hyrde han således Vasateatern, samt innehade
jämväl 1895–97 Arenateatern å Djurgården.
Vasateatern ägnades under den första tiden af
R:s tid åt komedien och det stora skådespelet.
I maj 1898 inköpte R. emellertid för 550,000
kr, f. d. Nya teatern i Stockholm, som han sedan
dess innehaft under namn af Svenska teatern.
Ranfts dramatiska afdelning flyttades då hit,
och Vasateatern blef operett-teater samt hade en
glänsande period, ända tills myndigheterna på
grund af eldfara beslöto dess stängande våren
1904. R. som, 1903–04 innehaft Olympiateatern
å Östermalm, hvilkens namn han förändrade till
Östermalmsteatern och där gifvit folkpjäser,
lät efter Vasateaterns stängning sin operettafdelning
flytta dit hösten 1904. Säsongerna 1900–04
förhyrde R. äfven den ombyggda Södra teatern
i Stockholm. Stora teatern i Göteborg inköptes
af honom under 1890-talet. Spelåret 1904–05
nöjde den energiske mannen sig emellertid med att
låta sina sällskap spela endast å Svenska teatern
och Östermalmsteatern, medan han uthyrde Stora
teatern i Göteborg och icke längre brydde sig
om att liksom förut utsända turnéer till landsorten.
Som skådespelare har R. framför allt
uppträdt i farser och komedier, där han agerat
på ett brådskande uppsluppet sätt, fastän utan
vidare karakterisering. Som teaterledare har R.
intagit en synnerligen dominerande plats.
Han har förstått att samla omkring sig utmärkta
skådespelare- och regissörskrafter, hvilka han aflönat
efter en måttstock, som i vårt land icke varit
känd före hans tid, och han har alltid varit ovanligt
påpasslig att med sin repertoir införlifva ej allenast
nya och dragande utan verkligt värdefulla
stycken. R. har också icke skytt betydliga kostnader
för pjäsernas uppsättning och i allo visat
sig ha en skarp blick för teatrars ekonomiska
skötsel, hvarför också hans olika företag oftast
gynnats af stor framgång.
Gift 1: 1878 med
Alma Helin, 2: 1893 med Lisa Gottschalk.
Raphael, Axel Ferdinand, nationalekonom.
Född i Göteborg d. 4 okt. 1850.
Föräldrar: grosshandlaren Jacob
Raphael och Marianne Josephine Bähr.
Student i Uppsala
1868, blef R. därstädes fil.
doktor 1875, efter försvar af
afhandlingen Bidrag till historien
om Gustaf III:s planer
å Polen och därmed sammanhängande underhandlingar
1788–91. Han ägnade, sig därefter
åt juridiska studier och har efter 1884 aflagd
juridisk kandidatexamen, varit verksam i Stockholm
som skriftställare och föreläsare i nationalekonomiska
ämnen. Utom uppsatser i utländska
tidskrifter har R. utgifvit bl. a. Om ansvarighet
för skada, i följd af järnvägsdrift, 1886;
Arbetsgifvare och arbetare. Förlikningsmetoder
vid deras intressetvister i England och Förenta
staterna, 1888; afdelningarna Industri och <i>Den
industriella arbetarefrågan<i> i handboken »Det
ekonomiska samhällslifvet,» 1897–1902. Hans
intresse för och sakkunskap å det socialpolitiska
området har föranledt hans val till sekreterare
i jordbrukslägenhetskommittén 1891–92, i hvilken
egenskap han 1893 utgaf Åtgärder för upprättande
af smärre jordbrukslägenheter i Preussen
och Storbritannien, och i förliknings- och
skiljenämndskommittén 1899–1901, till hvars
betänkande han fogade en extra bilaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
