Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Posse, Knut Göransson - 10. Posse, Arvid - 11. Posse, Fredrik Arvidsson - 12. Posse, Arvid Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Segerstad</i>.
P. anställdes helt
ung såsom page vid hofvet och
utnämndes till fänrik vid Lifgardet
1673. Under de två
följande åren befordrades han till
löjtnant och kapten samt utmärkte
sig såsom en skicklig och käck
krigare i Carl XI:s fejd med danskarna,
hvarför han 1679 utnämndes till major och
sju år därefter blef öfverstlöjtnant vid Lifgardet.
Året före sin död öfverlämnade Carl XI till
honom fullmakt såsom öfverste vid hästdrabanterna
och Lifgardet till fot samt kort därefter
friherrebrefvet. Vid utbrottet af Carl XII:s
krig befordrad till generalmajor, följde han
konungen vid landstigningen på Själand, i slaget
vid Narva, vid öfvergången af Dünafloden, i
slaget vid Riga, i träffningen vid Klissow och
belägringen af Thorn samt utnämndes omedelbart
därefter till generallöjtnant. Slutligen 1705
upphöjd till k. råd och förordnad till öfverståthållare
i Stockholm, erhöll han 1706 greflig
värdighet och afled i nyssnämnda stad d. 7
aug. 1714.
Gift 1: 1681 med friherrinnan Ingeborg
Bielke, dotter af riksskattmästaren Sten
Bielke (se I: 91), och 2: 1686 med Anna Kristina
Natt och Dag.
10. Posse, Arvid, riksråd. Född i Stockholm
den 23 nov. 1689; den
föregåendes son.
Vid sexton
års ålder ingick P. i krigstjänst
och följde Carl XII till Polen.
Efter slaget vid Grodno befordrad
till grenadjärfänrik vid
gardet, deltog han 1708 i drabbningen
vid Holofzin och blef
för sitt välförhållande vid detta tillfälle utnämnd
till löjtnant. Han följde sedan armén under de
äfventyrliga öfvergångarna af Ljesna och Semströmmarna
till Pultava, där hans liksom så
mången annan krigares segerdrömmar upplöste
sig i en neslig fångenskap. Förd till Kiev och
därifrån till Moskva, lyckades han helt oförmodadt
rädda sig med flykten och återkom till
Sverige 1711. Här utnämndes han genast till
kapten vid Lifgardet och förordnades efter Carl
XII:s hemkomst 1716 till generaladjutant af
flygeln och deltog, nyss utnämnd till öfverstlöjtnant,
i norska fälttåget 1718. Efter Carl XII:s
död och under de därpå följande fredsåren befordrades
han 1720 till öfverste och 1727 till
chef för Lifgardet, 1737 till generalmajor och
slutligen 1739 till riksråd vid Hattarnas seger. Af
ett moderat och betänksamt skaplynne, var dock
ej P. benägen att blindt följa sina hetsiga partivänner
och motsatte sig såväl truppsändningen
till Finland 1739 som den lättsinniga krigsförklaringen
mot Ryssland 1741. Under de följande
åren anslöt han sig allt fullständigare till
Sam. Åkerhielm och röstade med denne mot
den preussiska alliansen och mot förbudet för
riksbanken att med reda mynt inlösa sina sedlar.
Han blef ock tillika med Åkerhielm af de segrande
Hattarna ställd inför en kommission af
sekreta utskottet vid 1746–47 års riksdag men
slapp undan med en föreställning. Död i Stockholm
d. 30 jan. 1754.
Gift 1718 med grefvinnan
Hedvig Kristina Stenbock.
11. Posse, Fredrik Arvidsson, krigare. Född
den 17 maj 1727; den föreg.
son.
Krigarbanan valdes äfven
af Fredrik P., hvilken 1735 ingick
såsom volontär vid Lifgardet.
Hans befordringar fortgingo
sedan i vanlig tur, tills
han 1750 uppnådde majorsgraden
vid Helsinge regemente. Utnämnd
till öfverstlöjtnant i armén 1759, förde han såsom
chef Älfsborgs regemente 1758–60, då han
befordrades till öfverstlöjtnant vid kronprinsens
regemente. Chef för Nylands regemente 1769,
utnämndes han genast efter Gustaf III:s uppstigande
på tronen till generalmajor och förste
generaladjutant och tillhörde i denna egenskap
länge konungens närmaste omgifning. Chef för
Västmanlands regemente 1773, blef han 1776
ledamot af krigskollegium och 1778, vid de utmärkelser,
som utdelades med anledning af kronprinsens
födelse, generallöjtnant. För att lämna
rum åt öfverste Sinclair, hvilken vid denna tid
lyckats tillvinna sig Gustaf III:s synnerliga ynnest,
skickades han 1780 att såsom general-en-chef
i Finland efter fältmarskalken Stackelberg
mottaga befälet öfver där förlagda krigsstyrka,
hvarpå han utnämndes till serafimerriddare 1782.
Efter krigets slut 1790 förflyttad såsom chef
för Österbottens regemente, utnämndes han 1792
till general af infanteriet och befälhafvare för
Småländska fördelningen af armén, blef 1793
en af rikets herrar och året därefter ledamot af
allmänna ärendens beredning.
Han afled i Stockholm den 11 dec. 1794.
Gift 1752 med friherrinnan Ulrika Eleonora Wrangel.
12. Posse, Arvid Mauritz, justitiestatsminister.
Född d. 5 jan. 1792; den föreg.
sonson. Föräldrar: excellensen,
presidenten, grefve Arvid Erik
Posse och friherrinnan Katarina
Charlotta von Otter.
Student i Lund 1807, inskrefs
P. 1809 såsom auskultant i
Göta hofrätt och e. o. kanslist
i justitierevisionsexpeditionen. Sedan han någon
tid tjänstgjort i hofrätten, utnämndes han
till vice häradshöfding och befordrades 1813
till kanslist, erhöll 1814 häradshöfdings namn,
heder och värdighet, blef adjungerad ledamot i
Svea hofrätt s. å. och 1816 ordin. assessor därstädes.
1821 befordrad till lagman i Skåne,
förordnades han året därefter att såsom vice
landshöfding förestå Linköpings län under rättegången
med friherre Nieroth, blef 1824 landshöfding
i Skaraborgs län och 1831 generaldirektör
vid tullverket. Då Carl Johan 1840 af
allmänna opinionen tvangs till en förändring af
konseljen, kallades P., som i vissa afseenden,
särskildt å handels- och näringslagstiftningens
område, gjort sig känd för reformvänliga tendenser,
till justitie-statsminister. Men häftigt anfallen
från den konservativa sidan och ljumt
försvarad af dess motståndare samt föga eller
intet i besittning af konungens öra, fann P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
