Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palm, Gustaf Vilhelm - Palma, Jonas Germundi - Palmær, Henrik Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Palm, Gustaf Vilhelm, landskapsmålare. Född
d. 14 mars 1810 å Herrelöf vid
Kristianstad. Föräldrar: underofficeren
vid Vendes artilleriregemente
Adolf Vilhelm Palm
och Kristina Ulrika Bergström.
Sina egentliga konststudier
började P. aderton år gammal
vid konstakademien i Stockholm
och erhöll två gånger k. medaljen. Men han
måste resa till Berlin för att söka hjälp
för en iråkad ögonsjukdom. Återställd till sin
syn, fortsatte han resan till södra Europa och
anlände, efter ett uppehåll i Sydtyskland och
Ungern, 1839 till Italien. Här kvarstannade
han elfva år i Rom, under hvilken tid han flera
gånger gjorde utflykter till Neapel och Sicilien
för öfrigt utöfvande sin konst i vänligt samlif
med andra nordiska konstnärer, hvilka vid denna
tid vistades i världsstaden. Omsider lämnade
han 1851 Italien, uppehöll sig på hemresan ett
år i Paris, och återkom i dec. 1852 till fäderneslandet.
1855 företog han en ny resa till Paris
för att bese den stora konstutställningen och
gjorde under samma tid utflykter till London
och flera andra städer. Inkallad 1852 till ledamot
af Fria konsternas akademi, hvaraf han
1845 blifvit agré, förordnades han 1859 till
lärare vid dess elementarteckningsskola. Vid
detta läroverks indragning 1880 erhöll han vice
professors titel och pension. Under sin långa
studietid i utlandet utbildade sig P. till en framstående
landskaps- och arkitekturmålare, och
behandlade så väl då som sedermera med en
lätt förklarlig förkärlek italienska ämnen, landskap
och stadsvyer. Men P. målade äfven svenska
utsikter, fastän han såg dem med italienska ögon.
En kärleksfull och vårdad behandling af naturen
lade han sig alltid vinn om.
Död i Stockholm d. 20 sept. 1890.
Gift 1856 med Eva Sandberg,
dotter af historiemålaren, professor Sandberg.
Palma, Jonas Germundi, teologisk författare.
Född under senare hälften af 1500-talet och son
af kyrkoherden i Göteryd af Växiö stift Germundus
Jonæ.
Det säges, att sonen efter en stor
sälg, som stod vid hans födelsehem, och hvilket
trädslag i Småland kallas palm, skall hafva kallat
sig Palma. Han befinnes dock i sina skrifter
hafva nyttjat äfven andra namn, såsom Palmærus,
Austriacus, Austroburgicus, de två sistnämnda
sannolikt en latinisering af Sunnerbo härad, från
hvilket han var bördig. Med understöd af Axel
Oxenstierna, fick han, efter förberedande studier
i Sverige, fortsätta dessa i Danmark och Tyskland,
från hvilket sistnämnda land han återkom
såsom filosofie magister. Säkerligen på förord
af samme gynnare antogs han 1611 till Carl IX:s
hofpredikant samt förordnades till superintendent
öfver Herjedalen och Jämtland. När det senare
ämbetet indrogs, kallades P. 1613 ånyo till hofpredikant
och utnämndes 1615 till kyrkoherdebeställningen
i Riddarholmen, hvarifrån han 1617
förflyttades såsom kyrkoherde till Falun. Här
blef han på falska angifvelser af en sin svåger
anklagad för åtskilliga förseelser och dömd förlustig
sitt prästerliga kall. Då anklagelserna
befunnos ogrundade, insattes han åter i sitt ämbete
och befullmäktigades af Gustaf II Adolf
till kyrkoherde i Torstuna i Uppland 1627. På
denna plats verkade han till sin död, som inträffade
d. 16 maj 1642.
Hans efterlämnade
skrifter ställa honom bland sin tids bästa författare.
De förnämsta af hans tryckta arbeten
ära: Vadosa vitæ humanæ Charybdis etc. 1609,
Himmelskt apothek 1610, Christelig julasång
1611, Synopsis historiæ Jesu Christi 1614,
Berättelse om vår christliga tro och gudstjänst
i Sverige etc. 1640, Compendium Theologiæ
1648, Volumen harmonicum 1641 etc.
Gift med Anna Nilsdotter och genom sin dotter
Elisabet, som blef gift med borgmästaren i Sala,
Johan Olofsson, stamfader för friherrliga ätten
Cederhjelm.
Palmær, Henrik Bernhard, satirisk skriftställare,
publicist. Född d. 21
aug. 1801 i Frinnaryds församling
af Jönköpings län. Föräldrar:
sedermera kontraktsprosten och kyrkoherden i Hjorteds
församling, fil. mag. Isak
Magnus Palmær och Karin
Maria Kinberg.
Af naturen utrustad med blixtrande snillegåfvor, genomgick
P. hastigt skola och gymnasium i Linköping,
blef student i Uppsala 1819 och utnämndes,
efter därstädes vunnen lärdomsgrad inom filosofiska
fakulteten 1830, till kemie och farmacie
adjunkt vid Karolinska institutet i Stockholm
1832. Med ett lynne, som ogärna trifdes inom
det utstakade området af regelbundna sysselsättningar,
och dessutom af tämligen polemisk natur,
lämnade P. efter trenne år sin befattning vid
institutet. Han hade då i flera år varit verksam
som litteraturanmälare i Aftonbladet, där
hans 1834 under sign. Nils Nilsson Nyberg
intagna fyra Bref till Svenska Minerva, riktade
dels mot denna tidnings utgifvare Askelöf och dels
mot Esaias Tegnér, väckte det största uppseende
genom sin bitande kvickhet och än i dag måste
hänföras till det giftigaste, vår polemiska litteratur
har att uppvisa. Men äfven som publicist
visade P. sin obenägenhet för regelbundet arbete
och bragtes härigenom att bryta med Aftonbladets
utgifvare, Hierta. Han begaf sig nu 1835
till Linköping i akt och mening att förvärfva
någon fast befattning vid läroverket, men blef
förbigången, hvarefter han i samma stad 1838
började utgifva Östgötha Correspondenten, som
på sin tid gjorde epok inom den svenska landsortspressen
genom sitt kvicka innehåll och den
hänsynslöshet, hvarmed förf. anföll sina personliga
fiender. Mest känd af hans artiklar än den
mot biskop Hedrén och domprosten Lidman riktade
dräpande satiren Yttersta domen i Kråkvinkel,
hvilken föranledde ett mot P. riktadt hädelseåtal,
ur hvilket han dock, tack vare ett glänsande
försvar, utgick som frikänd. Han tröttnade
dock äfven på denna sysselsättning och
upptog 1840 C. F. Ridderstad som medägare i
tidningen, till hvilken han från 1841 upphörde
att lämna bidrag. Han utgaf nu 1841–42
månadsskriften Herr Lars och antog 1844 en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
