Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ollon, Gustaf - Olsson, Lars - Olsson, Ola Bosson - Olthoff, Christian Ehrenfried Charisius von - Orling, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 264 i 1818 års psalmbok vara helt författade
af honom, hvarjämte han omarbetat n:r 106.
<b>Olsson, Lars,<b> riksdagsman, talman i bondeståndet.
Född på Grönö i Herrestads
socken af Bohuslän d. 22
jan. 1759.
Lars Olsson började
sin riksdagsmannabana 1786,
hvarefter han under alla riksdagar
till och med 1830 var fullmäktig
för flera eller färre härader
i Bohuslän. Vid riksdagen
i Norrköping 1800 invaldes han bland hemliga
utskottets ledamöter samt till suppleant i bankostyrelsen,
i hvilken han sedan inträdde som fullmäktig
1802 och fortfor att vara verksam som
sådan till 1829. Första gången, han som talman
förde klubban i bondeståndet, var vid riksdagen
1809, då han å sitt stånds vägnar underskref den
nya regeringsformen. Vid de fyra följande riksdagarna,
nämligen i Örebro 1810 och 1812 samt
i Stockholm 1815 och 1818, var han ånyo bondeståndets
talman och rättfärdigade på allt vis
detta förtroende.
Död på sin gård Åker vid Uddevalla d. 10 sept. 1832.
Gift 1: med Börta Olofsdotter och 2: 1805 med Ottiliana
Vilhelmina Kunckel.
Olsson, Ola Bosson, riksdagsman. Född i
Maglehult af Kristianstads län
d. 15 dec. 1824. Föräldrar:
hemmansägaren Bo Olsson och
Pernilla Truedsdotter.
Efter att 1846–47 genomgått Orups
landtbruksskola, var O. förvaltare
å Åraslöf från 1848 till
1856, då han inköpte egen hemmansdel.
Genom sitt rediga och klara hufvud,
sina goda själfstudier och intresse för allmänna angelägenheter
fäste O. tidigt uppmärksamheten å
sin person och valdes vid den sista ståndsriksdagen
1865-66 till representant i bondeståndet för
Västra Göinge domsaga, hvilket förtroende han sedermera
äfven innehade i Andra kammaren 1867–januari-riksdagen 1887
och 1891–95. Han tillhörde
härvid landtmannapartiets afgjordt frisinnade
och frihandelsvänliga flygel samt gjorde sig äfven
känd som en stark sparsamhetsifrare. Han var
ledamot af lagutskottet 1869, af bankoutskottet
1870, af statsutskottet 1871–87, af bevillningsutskottet
1891–93 samt af konstitutionsutskottet
1894–95. Vid 18 riksdagar tillhörde han
landtmannapartiets förtroenderåd och 1885–87
jämväl talmanskonferensen. 1879–97 var han
suppleant i riksbankens styrelse. Vid kyrkomötena
1868, 1878 och 1883 höjde han liksom
vid riksdagarna sin stämma för kyrklig frihet
och fördragsamhet. I hemorten var han från
institutionens begynnelse 1863 till 1903 ledamot
af länets landsting och har nitiskt befrämjat
dess folkhögskolas tillkomst och utveckling.
Han har ock till densamma donerat sitt välförsedda
bibliotek och har på ett vackert sätt hugfäst
sitt minne genom att testamentera 10,000
kr. till lifränteanstalten för fattiga barn.
Gift 1851 med Elna Nilsson.
Olthoff, Christian Ehrenfried Charisius von,
ämbetsman, författare, »svenska teaterns» grundläggare.
Född i Pommern d. 17 mars 1691. Föräldrar:
regeringsrådet i Stralsund Justus Ludvig
von Olthoff och Julia Katarina Kochen.
O. bevistade fälttåget mot Norge 1718 och ingick därefter
i Utrikesexpeditionen, där han 1725 blef kopist
och 1740 befordrades till registrator, sedan han
sju år förut blifvit utnämnd till kammarherre. Under
denna sin tjänstetid deltog han 1727 såsom
sekreterare åt schoutbynachten J. Utfall på dennes
expedition till Algeriet, där han medverkade vid
afslutandet af den första handelstraktaten mellan
Sverige och nämnda stat. 1741 förordnades
han till presidentsekreterare i kansliet, blef tre
år senare regeringsråd i Pommern och slutligen
öfverpostdirektör därstädes 1745.
Död 1751.
O. är egentligen minnesvärd såsom den hufvudsakliga
grundläggaren af den »Kongliga svenska
skådeplatsen», en inrättning, som, öppnad d.
3 okt. 1737 i Bollhuset, omfattades med synnerlig
välvilja af allmänheten och utöfvade ett
icke obetydligt inflytande på tidens smak och
vitterhet. Han försökte sig äfven som dramatisk
författare med en bearbetning af Legrand, »Plutus
eller Mammon», hvilken pjes gafs på scenen 1737
och utkom af trycket i Stockholm 1840. Han
författade ock, 1738, en prolog men synes sedan
icke hafva tagit någon befattning med den nya
scenen, såsom hvars direktör fungerade den
franska skådespelaren Langlois.
Gift 1: med Engel Charlotta Lindhielm och 2: med en fröken
Riben från Mecklenburg.
Orling, Axel, ingenjör, uppfinnare. Född i
Stockholm d. 16 febr. 1870. Föräldrar:
fotografen Johan Wilhelm
Orling och Brita Kristina
Borin.
Sedan O. genomgått
folkskolan, blef han elev vid Tekniska
skolan men reste redan vid
sjutton års ålder ut i världen för
att vinna fortsatt utbildning i mekaniken,
till hvilken hans intresse oemotståndligt
drog honom. Han hamnade på andra sidan
Atlanten, i Boston, där han tillika med en del
andra unga män fick experimentera för den framstående
fysikern Cabot. I Förenta staterna kvarstannade
han åren 1887–90 och konstruerade
därunder bl. a. en elektrisk gaständare, hvars
exploaterande sedermera öfvertogs af aktiebolaget
Inventor. 1890 öfverflyttade han till England,
där han associerade sig med den bekante ingenjören
J. Tarbottan Armstrong, och har han
sedan mestadels där uppehållit sig. I Stockholm
vistades han emellertid 1897, för att demonstrera
en torped, som styrdes med vanligt ljus.
Hans arbete på torpedområdet har för öfrigt
varit både omfattande och framgångsrikt. Synnerlig
uppmärksamhet väckte det, då han 1899 i
Portsmouth styrde en torped en sträcka af 22/4
engelska mil dels med ultravioletta strålar och
dels med Hertzska vågor. I utvecklingen af en
bland våra dagars underbaraste tekniska konstruktioner,
den trådlösa telegrafen, har O. i förening
med Armstrong gjort en högst anmärkningsvärd
insats genom uppfinningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
