- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:223

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybom, Johan - Nylander, Johan - Nyman, Per - Nymansson, Per - Nyrén, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intager N. utan fråga ett af de allra förnämsta
rummen. Han framstår såsom en snillrik lyriker,
med glödande känsla och eldig fantasi, och hvars
diktskapelser icke sällan utmärka sig för ett
bildrikt, bländande och högst effektfullt språk.


Nylander, Johan, biskop. Född d. 20 aug.
1698 i Viborg. Föräldrar: handlanden Simon
Nylander
och Anna Hedræus.

Medan han ännu studerade vid stadens trivialskola, måste
han med föräldrarna fly undan för ryssarna
och ankom till Uppsala 1715. Här fortsatte
han någon tid sina studier men återvände
1722 till Åbo och blef s. å. magister där
med första hedersrummet. Tre år därefter
förordnad till konrektor vid trivialskolan i
Helsingfors, utnämndes han 1726 till filosofie
lektor vid gymnasiet i Borgå och blef teologie
lektor därstädes 1728. Genom sin stora lärdom,
öfverlägsna förmåga som undervisare och älskvärda
personlighet tillvann han sig allmänt förtroende
och kallades i ledigheten efter Juslenius
till biskop i Borgå stift, hvilken kallelse af
konungen 1745 stadfästades. Ehuru han icke
invigdes i sitt ämbete förrän i slutet af följande
året, emottog han genast vården af stiftet och
botade inom kort genom sitt nitiska och allvarliga
bemödande de skador, kristendomskunskapen
och sederna lidit under det nyss tilländagångna
kriget. Teologie doktor i Uppsala 1752. N.
bevistade alla riksdagar från 1738 till 1756, redan
vid den första placerad i sekreta utskottet,
och insattes vid 1742–43 års riksdag i kommisionen
för undersökning af orsakerna till den olyckliga
utgången af finska kriget, Död i Borgå d. 10
juni 1761.

Gift 1: 1727 med Katarina Helsingius,
2: 1744 med Vendla Juliana von Glan.


Nyman, Per, präst, folktalare. Född d. 23
april 1794 i Vrå socken af Växiö
stift, där fadern, Anders Nyman
var klockare.

Kämpande mot fattigdomens alla vidrigheter, genomgick
N. skola och gymnasium
samt blef vid tjugufyra års ålder
student i Lund. Efter tvenne års
universitetsstudier, därunder han
äfven responderade för graden, återvände han 1820
till Växiö och invigdes där till kyrkans tjänst.
Tjänstgörande i detta stift, väckte han snart
uppmärksamhet genom sina predikningar, eller
rättare sitt predikosätt, som, improviseradt och
så likt talspråket som möjligt, bjärt afstack
mot det gängse efter Lehnberg antagna framställningssättet.
1826 förordnades han till bataljonspredikant
på Vanäs (n. m. Carlsborg)
samt utnämndes 1831 till garnisonspastor därstädes,
befordrades 1835 till kyrkoherde i Wemmerlöfs
pastorat i Skåne, hvilket han 1842 utbytte
mot Stenbrohult i Växiö stift, Hans sista
befordran var till kyrkoherde i Urshult 1849,
hvarefter han utnämndes till lokalprost samt
afled i Urshult d. 2 Aug. 1856.

Genom sina predikningar har N. blifvit vida beryktad,
fastän folkminnet bättre bevarat ett och annat
af hans besynnerliga uttryckssätt, än erinringen
af den kristliga anda, som besjälade hans folkliga
föredrag.

Gift med Sofie Engström.


Nymansson, Per, präst, skriftställare. Född
i Loshult af Lunds stift d. 1
maj 1830. Föräldrar: torparen
Måns Persson och Gunhild
Johnsdotter
.

N. var en i sin art ganska märklig personlighet.
Han lät nämligen mycket
tala om sig och gjorde
sig i vida kretsar känd för
sina radikala åsikter i så väl religiösa som
sociala frågor. Till en början uppträdde han
såsom baptistpredikant men efter slutade teologiska
studier i Lund, där han 1852 tagit
studentexamen, blef han 1861 prästvigd.
Ehuru sålunda inträdd i statskyrkan, omfattade
han alltjämt från dess bekännelse afvikande
tänkesätt. Detta hindrade väl icke hans befordran
1870 till kyrkoherde i Skepparslöfs församling
af Kristianstads län men bragte honom i
kollision med myndigheterna, Så blef han 1893
af de öfriga kyrkoherdarna i kontraktet anmäld
för irrlärighet. Anmälan föranledde ingen vidare
åtgärd, hvilket väsentligen skall hafva berott
på biskop Flensburgs ingripande. N. utvecklade i
sin krafts dagar en liflig författareverksamhet.
Predikningar, tidningsuppsatser och broschyrer flöto
rikligt ur hans penna. Bland hans arbeten
kunna nämnas: Allmänt väl, framstäldt i enkla
svar på några af vår tids högviktiga frågor

1854, Andeliga vårblommor 1855, Kort anvisning
på bibelns lära om de heliga sakramenten,
Hvad är det heliga dopet, och hvad är
baptismen?
1858. Tidskriften »Mänskligheten»
utgafs af honom 1875–80. Han väckte äfven
uppseende genom sitt sysslande med »läkareverksamhet.»
Af sina församlingsbor var N. högt
skattad och till hans predikningar strömmade
folk från alla håll. Död d. 2 april 1900. Gift
1871 med Emma Maria Johanna Enström.


Nyrén, Carl, präst, ekonom, vitter författare.
Född i Gammalkils socken af
Östergötland d. 30 aug. 1727;
son af en trumpetare vid Östgöta
kavalleri-regemente Peter
Nyman
.

Sedan N. genomgått Linköpings gymnasium, reste han
1749 till Lund, där han isynnerhet
studerade de lärda språken,
statsekonomi samt sådana ämnen, hvilka ingå i
slöjder och hushållning. Härigenom ådrog han
sig Jonas Alströmers uppmärksamhet och kallades
af honom 1754 till Alingsås samt erhöll i
uppdrag att ordna Alströmerska biblioteket, hvarjämte
han förordnades till vice direktör öfver
Alingsås manufakturverk under Alströmers vistelse
i Stockholm vid 1756 års riksdag. Sedan
han 1757 blifvit magister i Lund med första
hedersrummet, lämnade han följande året Alingsås
och besökte 1761 Uppsala samt åtnjöt där under
någon tid Linnés undervisning. Utnämnd 1762
till plantagedirektör samt lektor i ekonomi och
naturkunnighet vid gymnasium i Linköping, utbytte
han 1766 denna lärareplats mot lektoratet
i grekiskan, prästvigdes s. å. och befordrades
1770 till kyrkoherde i Kuddby. Kontraktsprost
1771, teologie doktor vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free