Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf Gotthard - Noring - 1. Noring, Carl - 2. Noring, Jonas - 3. Noring, Laurentius Æmilius Alexis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
familjebok» förekommer ett stort antal uppsatser, flutna
ur hans penna. 1883–85 utgaf N. i Uppsala
»Nordisk revy, tidning för vetenskaplig kritik
och universitetsangelägenheter». Jämte A. Erdmann
stiftade han i den uppsvenska universitetsstaden
Språkvetenskapliga sällskapet, som utgifvit
synnerligt värdefulla förhandlingar. N. utmärker
sig både såsom föreläsare och skriftställare
för ett i hög grad ledigt och underhållande
framställningssätt. »Hans stil är lika klar och
liflig som hans tanke, och den präglas af en
kvickhet utan anspråksfullhet, men outtröttligt
flödande, skapad icke blott af skarpsinne, men
af en uppfriskande, ungdomlig optimism». Också
har han förstått att vinna en talrik skara lärjungar,
däribland flera med framstående begåfning. Tre
af hans lärjungar hafva grundlagt en särskild
tidskrift för behandling af frågor, hvartill de
från början mottagit väckelser af N. Det är den
förtjänstfulla tidskriften för nysvensk språkforskning,
Språk och stil, utgifven af B. Hesselman,
O. Ostergren och R. G. Berg. Att N. varit föremål
för en mängd vetenskapliga belöningar och
utmärkelser, faller af sig själft. Sålunda erhöll
han 1884 halfva årsräntan af Oscar II:s jubelfestdonation.
Vid två nordiska filologmöten har
han fungerat såsom president. Han är medlem
af Vitterh.- hist.- och antikvitetsakademien, af
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg
m. fl. svenska lärda samfund och flera utländska.
Däremot har han af principiella skäl ej mottagit
någon ordensutmärkelse. Bland de många hyllningar,
som kommo honom till del då han den
13 mars 1904 ingick i sitt 51:a lefnadsår, intogs
främsta rummet af en präktig festskrift, om nära
800 sidor, till honom öfverlämnad såsom »en
gärd af beundran, tillgifvenhet och tacksamhet»
från 122 »studiekamrater och lärjungar», af
hvilka 41 lämnat vetenskapliga bidrag till festskriften.
Gift 1886
med Anna Emilia Rosell.
Noring. En västgötasläkt, som tagit sitt namn
af Norunga församling af Skara stift, där stamfadern,
dragon vid ett västgötaregemente, var
boende.
1. Noring, Carl, präst, donator. Född i Larfs
prästgård, Västergötland d. 16 juni 1717. Föräldrar:
kyrkoherden Sven Noring och Helena
Victorin.
Med god akademisk underbyggnad,
förvärfvad i Uppsala, där han 1743 blef filos. magister,
besökte N. Oxford och Cambridge 1745,
holländska och franska universitet 1747 samt återvände
1748 till England, där han blef då anställd
såsom pastor vid svensk-lutherska församlingen i
London. Här hade han en morbroder, Lars Victorin,
som i yngre år nedsatt sig i City och genom lyckliga
handelsaffärer samlat en stor rikedom, och hvilken
vid sin död testamenterade N. en del af sin
förmögenhet. Själf genom sitt gifte försatt i en
oberoende ekonomisk ställning, fördelade N. det
erhållna arfvet mellan sina bröder, men undantog
därifrån 4,000 p. st., dem han anslog till
en stipendiefond för i Uppsala studerande prästsöner
från Skara stift. Sedan han 1760 tagit
afsked från sin prästerliga beställning i London,
återvände han till Sverige följande året och inköpte
Svansö gods i Västergötland, där han afled
d. 3 april 1786.
Som ett erkännande af hans
frikostighet, utnämndes N. 1755 till teologie
doktor i Uppsala, hvarjämte hans treårige son
1761 förlänades med adelskap och introducerades
på riddarhuset under namnet Noringer.
N. var gift med Margareta Lindegren.
2. Noring, Jonas, ämbetsman, konstälskare.
Född 1755; den föreg. kusin. Föräldrar: öfverhofpredikanten
Lars Noring och Theophila Unge.
Tillsammans med den bekante Mattias Norberg
anträdde N. en utrikes resa, besökte i denne utmärkte
ledares sällskap de förnämsta bibliotek på
kontinenten och fattade därunder det intresse för
vetenskap och konst, som sedan följde honom
genom lifvet. Inskrifven som e. o. kanslist i
kanslikollegii expedition, befordrades han 1780
till kopist och två år senare till kanslist samt
tillvann sig under sin tjänsteutöfning i hög grad
exc. Höpkens och bröderna Scheffers bevågenhet.
Genom samma gynnare blef han känd af Gustaf
III, som 1785 gaf honom i uppdrag att göra
en resa genom Portugal, Spanien, Frankrike och
Italien och insamla konstverk och litterära märkvärdigheter
för konungens räkning. Han synes
likväl mest gjort afskrifter ur svenska missionsarkiven,
af hvilka »Svenska Handlingar», tio
handskrifna kvartband, efter hans död inköptes
af Carl XIV Johan och skänktes till Uppsala
universitets bibliotek. 1786 anställdes han
såsom kommissionssekreterare hos frih. Staël
von Holstein i Paris samt erhöll 1788 afsked
med titel af expeditionssekreterare. Den senare
hälften af sitt lif tillbragte han på sin egendom
Ranåker vid Skara, upptagen af sina älsklingsstudier
historia och språkvetenskap, hvarjämte
han emellanåt öfvade sig i målningskonsten. Död
därstädes d. 4 febr. 1823.
Gift med Sofia Lamberg.
3. Noring, Laurentius Æmilius Alexis, författare
i ekonomi. Född på Ranåker i Västergötland
den 22 oktober 1799; den föreg. son.
Efter att hafva genomgått Skara gymnasium, skickades
N. till Uppsala och blef filos. magister därstädes
1827. Redan tre år förut hade han blifvit inskrifven
i krigsexpeditionen af k. maj:ts kansli samt
tjänstgjorde där som e. o. kanslist och kopist
till 1835, under det han samtidigt förrättade
tjänst i ett par andra ämbetsverk och 1828–1835
hade förordnande att bestrida sekreterare-befattningen
vid stuteriöfverstyrelsen. Han innehade
för öfrigt åtskilliga andra befattningar, var handsekreterare
hos excell. Stedingk 1829–31, sekreterare
i kommittéen för ordnande af Ottenby stuteri
o. s. v. Under årens lopp företog han flere
utländska resor, hvarunder han besökte England
Frankrike, Preussen och Danmark, dels för inköp
af ädlare hästar och boskap dels såsom sportsman.
Han var nämligen utmärkt ryttare samt
deltog och segrade i åtskilliga kapplöpningar
både inom och utom fäderneslandet. Såsom
arrendator af den vid Lund belägna Klostergården,
ägnade han sig flera år åt landtbruket,
synnerligast hästafveln, och har i dessa ämnen
utgifvit: Tidskrift för hästvänner och landtmän
1831–34, Ett och annat om boskapsskötseln
1835, <i>Kvartalsskrift för landtbruk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
