Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minton, Tomas - Mittag-Leffler, se Leffler M. G. Mittag- - Modée - 1. Modée, Reinhold Gustaf - 2. Modée, Carl Vilhelm - Modéer, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resa till England och Frankrike, erhöll på egen
begäran afsked från provinsialläkartjänsten
1841 och nedsatte sig samma år i Stockholm såsom
enskild praktiserande läkare. Här erhöll han snart
en mycket vidsträckt verksamhet i sin egenskap
af ögonläkare. Hvad som gaf ytterligare värde
åt hans vetenskapliga bemödanden, var hans stora
välgörenhet.
M. afled i Stockholm d. 15 maj 1866.
Gift 1843 med Susette Dolder.
Mittag-Leffler se Leffler M. G. Mittag-.
Modée. Släkten, hvars adliga ättegren nu är utgången
i Sverige, är bördig från Brabant och härstammar
från en rådsherre i Utrecht, Cornelius Modeus. Den
adlades 1663 med namnet Modée genom öfverstelöjtnanten
vid Västgöta regemente till fot Reinhold M., hvilken
sedermera blef öfverste för drottning Ulrika Eleonoras
lifregemente och kommendant i Malmö.
1. Modée, Reinhold Gustaf, lagsamlare. Född d.
13 mars 1698. Föräldrar: öfversten och
kommendanten på Bohus fästning Julius Modée och
friherrinnan Emerentia Maria de Mortaigne.
Efter att 1717 ha ingått som auskultant i
Göta hofrätt och 1718 jämväl vunnit inträde i k.
kansliet, befordrades M. därstädes sistnämnda år
till kopist i tyska expeditionen, 1719 till kopist
i kanslikollegii expedition, 1720 till kanslist
i utrikesexpeditionen och 1728 till registrator.
Befordrad till sekreterare i kanslikollegium
1740, tjänstgjorde han två år därefter såsom
kommissionssekreterare vid fredsslutet i Åbo,
blef assessor vid därvarande hofrätt 1746 samt
tog afsked 1750, då han erhöll kansliråds titel.
Död d. 10 april 1752.
I Sveriges juridiska
litteratur intager M:s namn ett framstående rum
genom det af honom 1742 påbörjade stora lagverket:
Utdrag utur alle ifrån den 7 dec. 1718 utkomne
publique Handlingar, Placater, Förordningar,
Resulutioner och Publicationer etc. 1742–1829.
Af detta omfattande verk utkommo ej mer än de
fyra första delarna under M:s lifstid, den sista
först 1829. Han har äfven gjort ett Utdrag
af de emellan H. K. Maj:t och Kronan Sverige
å ena och utrikes magter å andra sidan sedan
1718 slutna Alliance-Tractater och afhandlingar,
hvilket arbete icke heller utkom förrän efter
hans död, 1761. Mindre kändt är, att han äfven
var en af våra tidigare dramatiska författare,
i det han för »Kongl. svenska teatern» skref de
äfven tryckta komedierna: Håkan Smulgråt tr. 1739,
uppförd 1738, Fru Rangsjuk tr. 1741, uppförd
1738, och Dårhuset 1741.
Gift 1728 med friherrinnan Hedvig Eleonora Lindhielm.
2. Modée, Carl Vilhelm, amiral. Född d.
31 mars 1735; den föregåendes son.
När M. vid tjugu års ålder vunnit löjtnantsgraden, sökte
och erhöll han tillåtelse att för sin praktiska
utbildning ingå vid franska flottan, med hvilken
han deltog i aktionen mot engelsmännen vid deras
landstigning på ön Daik och i den
sjöbatalj, som levererades dem af marskalken de
Constances flotta. Efter sin hemkomst till Sverige
befordrades han till kaptenlöjtnant 1763,
major 1773 och till öfverstlöjtnant vid
första volontärregementet samt placemajor i
Karlskrona 1774. Vid ryska krigets utbrott 1788
erhöll han befälet på skeppet Hedvig Elisabet
Charlotta, om sextio kanoner. I slaget vid
Hogland ådagalade han det mest lysande mod och
var med sitt skepp inne i den häftigaste
elden. Samma utmärkta tapperhet ådagalade
han några dagar senare i sjöslaget vid Ölands
norra udde och befordrades kort därefter till
konteramiral. Efter freden 1790 befordrad
till kommendant i Karlskrona, utnämndes han
1792 till öfverståthållare i Stockholm och blef
1795 amiral och öfverkommendant i Karlskrona.
M. lämnade 1797 öfverkommendantsbefattningen och
afled under ett tillfälligt besök på Dömestorp i
Halland d. 22 okt. 1798. Gift 1772 med grefvinnan
Ebba Ulrika Sparre.
Modéer, Adolf, skriftställare,
Född i Karlskrona d. 15 april 1739. Föräldrar:
bokhållaren vid amiralitetet Lorenz Modeerus och
Anna Beata Ekengren.
Student i Lund 1754, började M. tjänstgöra i landtmäteristaten
och synes under 1760-talets förra hälft haft
anställning i Kalmar län. Vid 1769–70 års
riksdag var M. sekreterare i kammar-, ekonomie-
och kommersedeputationen. 1771 befordrades
han till ord. landtmätare i Gäfleborgs län,
sedan han föregående år blifvit vald till Svenska
patriotiska sällskapets förste sekreterare, i
hvilken egenskap han utgaf dess »Handlingar,»
1770–82, »Hushållningsjournal», 1776–89, och
»Ny Journal uti hushållningen», från 1790.
Öfverhopad af göromål, begärde och erhöll
han 1776 afsked från landtmätaretjänsten med
bibehållande af lönen.
Död i Stockholm d. 16 juli 1799.
Såsom författare intager han ett
märkligt rum genom mängden och beskaffenheten
af sina skrifter, hvilka sysselsätta sig dels med
statsekonomiska, pedagogiska och naturhistoriska
ämnen, dels äro af historiskt innehåll. Några af
de viktigaste må här uppräknas: Samling af
K. förordningar m. m., rörande landtmäteriet 1765,
Försök till en allmän historia om Svea rikes handel
1770, Om nyttan för Sverige af handel och nybyggen
i Indierna och på Afrika 1776, Handbok, innehållande
huru mycket arbetsfolk samt tid och ämnen till
åtskilliga göromål erfordras 1780, Anledning till
stenrikets uppställning på stadgade grunder
1785, Bibliotheca helminthologica 1786, Skrifter
af sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper
1794–98, Anledning för sockenskolmästare till deras
sysslas berömliga förvaltande 1796, Lärobok
särdeles för allmogens barn 1797–98, Försök
til en lärobok eller undervisning uti de förste
begreppen för allmogen 1796, Läsning för menige
man 1798, Inledning til närmare kunskap om svenske
mynt och skådepenningar 1796, en mängd rön i
Vetenskapsakad. handl., fem prisskrifter i Patriotiska
sällskapets handlingar o. s. v. Att M. bland sin
tids lärde åtnjöt ett betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
