Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matthiæ, Johannes - Mazér, Johan - Medelpadius, Olaus Petri - Medin, Karl Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han studerade i Uppsala och blef magister
därstädes 1617. För att utvidga sina kunskaper
och lättare bereda sig tillträde till någon högre
plats i statens eller kyrkans tjänst, företog han
åtskilliga utländska resor och besökte de förnämsta
universiteten i Tyskland, Holland, England och
Frankrike. Han kallades i slutet af 1621 eller
början af 1622 till poeseos professor i Uppsala,
men utnämndes kort därefter till teologie professor
vid det af adeln upprättade Collegium illustre i
Stockholm och skötte denna befattning till 1629, då
han kallades till Gustaf II Adolfs hofpredikant. I
denna egenskap följde han konungen under alla hans
fälttåg och utsågs af Gustaf Adolf till lärare för
hans unga dotter Kristina, hvilken förtroendepost M.
tillträdde året efter konungens död. Af Kristina
mottog han flera gåfvor och donationer på hemman,
utnämndes 1635 till hennes »äldste hofpredikant»
(öfverhofpredikant) och erhöll på hennes särskilda
tillsägelse teologie doktorsvärdigheten vid
promotionen i Uppsala 1640. Tre år senare kallades
och utnämndes han till biskop i Strängnäs, hvilket
ämbete han nedlade 1664, och afled i Stockholm d. 18
febr. 1670. Genom de synkretistiska rörelser,
som den tiden föreföllo i utlandet, hade M., som
1631 i Würzburg gjort bekantskap med den skotske
teologen Johannes Duræus och dennes sträfvanden och
förmedlande läror, blifvit hänförd till tanken på
att se luterska och calvinistiska kyrkobekännelserna
sammansmältas. Att verka för detta mål utgaf han 1644
ett arbete Idea bona ordinis etc., hvilket väckte
ovilja hos den stränga renlärigheten, så att endast
genom drottningens bemedling striden tills vidare
bilades vid 1647 års riksdag. Vid 1650 års riksdag
höll han på att bli utesluten ur ståndet, då han som
en försoningens vän uppträdde till försvar för adeln
och dess förläningar. Hans Rami olivæ septentrionalis
1656–61, satte kronan på verket. Härmed bröt stormen
lös, och striden hänsköts vid 1664 års riksdag under
prästeståndet. Då M. ej kunde förmås att gifva
vika, blef han till hälften på egen begäran och
till hälften enligt dom skild från sitt ämbete. Han
lefde sedan som enskild man på sina gods och bedyrade
på sin dödssäng, att han alltid varit god luteran,
ehuru han möjligen fällt oförsiktiga yttranden i de
åtalade skrifterna.
Gift 1: med Katarina Bohm och 2: med Beata Lillieram.
Hans barn adlades 1645 med namnet Oljeqvist.
Mazér, Johan, musikälskare, donator. Född i Stockholm
d. 7 mars 1790, son af fabrikören och grosshandlaren
Jean Pierre Mazér.
M. erhöll sin uppfostran i en
jesuitskola i södra Frankrike och förvärfvade sig
tidigt stor språkfärdighet och mycken musikalisk
bildning. Vid framskridna år
ägnade han sig åt köpmansyrket och var under en
följd af år grosshandlare i Stockholm. Ekonomiskt
oberoende och varm dyrkare af tonkonsten, anlade
och ökade han en högst dyrbar samling af musikalier,
särdeles för kammarmusik,
och af musikaliska instrument, af hvilka
han själf uppfann och förfärdigade flera. 1823
bildade han ett sällskap af musikvänner, som idkade
kammarmusik, solo- och körsång. Sina samlingar,
jämte ett kapital af 4,000 rdr banko, öfverlämnade
han åt Musikaliska akademien till upprättande af
en egen institution för kammarmusik, det bekanta
»Mazérska kvartettsällskapet» som för första gången
sammanträdde d. 13 jan. 1849, och som egentligen står
under akademien, men har egen styrelse och sedan 1863
sammanträder i annan lokal än akademiens. Mazérska
kvartettsällskapet har under årens lopp mottaget
flera betydande donationer från olika håll.
M. var ledamot af Musikaliska akademien, som till hans
minne 1852 lät öfver honom prägla en medalj. Själf
hade han 1847 aflidit i Stockholm.
1899 utkom Mazérska qvartettsällskapet, ett femtioårsminne,
en intressant, rikt illustrerad skrift.
Medelpadius, Olaus Petri, präst. Född, såsom
namnet antyder, i Medelpad, hade han 1546 blifvit
promoverad till magister i Wittenberg och blef 1564
skolrektor i Stockholm. Härifrån kallades han 1567
till kyrkoherde i Storkyrkan och utnämndes af Erik XIV
till hofpredikant. För att vinna honom för liturgien,
ärnade Johan III honom först till kyrkoherde i Gäfle
men kallade honom 1576 till domprost i Uppsala, då
han vägrat att erkänna den nya ordningen. Då han
vidare i sin predikan angripit ärkebiskopen, som
förrättat juldagens gudstjänst efter nya mässboken,
kallades han till Stockholm, afsattes från sitt
ämbete och ställdes inför den bekante Kloster-Lasse,
för att ledas på andra tankar. Då M. likväl stod
fast vid sitt ogillande af liturgien, insattes han i
fängelse på Häringe kungsgård. Han blef väl efter en
tid frigifven, men återfick aldrig sitt ämbete, utan
lefde på några kronoräntor, som anslogos till hans
underhåll. Vid mötet i Uppsala var han en bland de
tolf, som förordnades till ordförandens biträde. Hans
dödsår lär inträffat 1595 eller 1596.
Gift, men hustruns namn obekant.
Medin, Karl Oskar, läkare. Född vid Dylta bruk i
Nerike d. 14 aug. 1847. Föräldrar: bruksinspektören Erik
Medin och Anna Charlotta Holmstedt.
Student i Uppsala 1867, blef M. medicine kandidat därstädes
1872, med. licentiat vid Karolinska institutet 1876
samt med. doktor i Uppsala 1880 efter försvaret af
afhandlingen Meningitis cerebro spinalis epidemica
infantum, hvilken ock s. å. banade honom väg till
docentur i pediatrik vid Karolinska institutet. Han
blef därstädes 1883 e. o. professor och 1884 ordinarie
professor i samma ämne och är sedan sistnämnda
år öfverläkare vid Allmänna barnhusinrättningen i
Stockholm. Redan 1880 hade han uppgjort plan till en
ny byggnad för densamma och tog under en utrikes resa
1883 närmare kännedom om nyare sjukvårdsinrättningar
och barnhus i utlandet. Efter hemkomsten togs det
gamla förslaget under ompröfning, som ledde till de
af professor F. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
