Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marées, Georg de - Margareta - Maria - Maria Eleonora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskilda personer utförde M. under sin vistelse utrikes
hundratals porträtt. Hans taflor efter hans läroår
ha en rätt varm kolorit i gulbrunt. Teckningen är
förträfflig och kompositionen alltid väl gjord.
Gift 1731 med Maria Barbara Schuhbauer.
Margareta, konung Gustaf I:s andra drottning. Född
nyårsdagen 1514 på Ekeberg i Nerike. Dotter
af riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud,
ett af offren vid Stockholms blodbad, och Ebba Vasa
hvilken afled såsom katolik i Vreta kloster 1549.
Innan konung Gustaf fäst sina blickar på Margareta
Leijonhufvud, hade denna fattat ömhet för den unge
ridderlige Svante Sture, hvilken känsla af honom
besvarades. Det säges, att de redan voro i hemlighet
förlofvade, när Sture, för att afsluta sin adliga
uppfostran, företog en resa till utlandet. Under
hans frånvaro afled konung Gustafs första gemål,
och konungen, som föga sörjde hennes bortgång,
såg sig snart om efter en annan maka. Hans val, då
han beslutit gifta sig inom landet, kunde knappt
blifva tveksamt. Det föll på fröken Margareta
Leijonhufvud. Tillhörande en af Sveriges yppersta
ätter, befann hon sig just då i sin mest blomstrande
ålder. Kring hennes ovanligt vackra ansikte svallade
ljusa långa lockar, ögonen voro blå, på en gång
milda och allvarliga, näsan hög och välbildad, munnen
liten och fin. Ett uttryck af på en gång godhet och
majestät hvilade öfver hela hennes väsen och tilldrog
sig allas uppmärksamhet. Hvad än Margaretas egen
böjelse kunde hafva att invända mot en förening med
sin konung, bevektes hon snart af släktens böner och
föreställningar. Brölloppet firades d. 1 okt. 1536
med stor prakt och glädje, och om Gustafs första
äktenskap varit olyckligt, blef det andra så mycket
lyckligare. Det hårda och misstänksamma i hans lynne
veknade under hennes hand, hans hjärta öppnade sig
för mildhet och försonlighet och i förening med henne
njöt han all den frid, ett sinne sådant som hans
kunde njuta. Femton års huslig lycka och tio barn,
af hvilka åtta uppnådde mogen ålder, voro frukterna
af detta konung Gustafs giftermål. Sommaren 1551
vistades drottningen på Gripsholm, där hon under
en båtfärd på Mälaren häftigt insjuknade och måste
föras till det nära belägna Tynnelsö, där hon afled
d. 26 aug. s. å.
Maria af Pfalz, Carl IX:s första
gemål. Född 1562, dotter af kurfursten Ludvig VI
af Pfalz och landtgrefvinnan Elisabet af Hessen,
Filip den ädelmodiges dotter.
Hösten 1577 hade
hertig Carl företagit en resa till Tyskland, för
att söka sig en brud. Landstigen i Greifswald d. 5
september, uppehöll han sig hos de regerande furstarna af
Mecklenburg och Pommern till slutet af oktober,
då han fortsatte färden till Ostfriesland, hvarest
han på det hjärtligaste välkomnades af sin syster,
grefvinnan Katarina. Sedan han stannat hos sin
syster och svåger, grefve Edvard, i nära två
månader, beslöt han i januari 1578 fortsätta resan
söderut och ämnade begifva sig till sin andra
svåger, pfalzgrefven Georg Johan, då han erhöll
en inbjudning från kurfursten Ludvig af Pfalz att
göra ett besök vid dennes hof i Heidelberg. Utan
aning, att han här skulle finna, hvad han sökte,
efterkom Carl inbjudningen och hade knappt sett
den femtonåriga, sköna Maria, förrän han intogs af
kärlek till henne. Genom sin svåger lät han anmäla
sig som friare och erhöll efter någon betänketid,
hvarunder han fortsatte sin resa upp efter Rhen och
in i Schweiz, kurfurstens ja och samtycke. Den 3 maj
1578 skedde förlofningen och den 11 maj det följande
året firades bröllopet. Genom sitt milda, vänliga
sinnelag var Maria en synnerligt passande gemål åt
den häftige hertigen. Också var deras sammanlefnad
den allra lyckligaste, men afbröts efter elfva års
äktenskap genom Marias död, på Eskilstuna slott,
d. 29 juli 1589. Af deras sex barn uppnådde blott ett
mogen ålder, nämligen prinsessan Katarina, sedermera
förmäld med pfalzgrefven Johan Kasimir och moder till
Carl X Gustaf.
Maria Eleonora, konung Gustaf II Adolfs
drottning. Född i Königsberg den 11 nov.
1599. Föräldrar: kurfursten Johan Sigismund
af Brandenburg och prinsessan Anna, dotter
af hertig Albert Fredrik af Preussen.
För att komma Gustaf Adolf att glömma sin böjelse för Ebba Brahe,
föreslogo landets diplomater ett par tyska furstinnor
såsom värdiga att med honom dela kronan, af hvilka
svenska sändebudet vid de protestantiska hofven i
Tyskland, Birchholt, isynnerhet förordade den unga
kurfurstinnan af Brandenburg. Konungen ägnade i
början föga uppmärksamhet åt dessa förslag. Men
han reste i alla fall 1618 till Berlin och vid sin
andra resa dit 1620 friade han personligen och erhöll
prinsessans ja-ord. Hennes broder ville emellertid af
hänsyn till Polen och kejsaren häfva förbindelsen,
men änkekurfurstinnan förde själf i hemlighet sin
dotter till Wismar, där svenska fartyg mottogo
henne. Bilägret firades sedan i Stockholm d. 25
nov. 1620, hvarefter Maria Eleonora kröntes till
Sveriges drottning d. 28 i samma månad. Det kungliga
parets sammanlefnad tycktes för hvar och en bära alla
tecken af en inre lycka. Maria Eleonora älskade sin
make ända till dyrkan, och Gustaf Adolf visade henne
all ömhet och uppmärksamhet tillbaka. Men hon stod för
långt under honom både i själskraft och själshöghet,
för att hon skulle kunnat göra honom lycklig. Därtill
var hon obetänksam, nyckfull och häftig, och plågade
honom till och med med sin hejdlösa och anspråksfulla
kärlek. 1631 reste Maria Eleonora till sin gemål i
Tyskland och vistades i Mainz vintern 1631–32. Hon var
ännu kvar i Tyskland, när konungen stupade. Hans död
gjorde henne alldeles otröstlig och i sin gränslösa
sorg ville hon icke låta skilja sig från liket samt
behöll äfven den dödes hjärta hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
