Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Magnus, Johannes - 2. Magnus, Olaus - Magnus, Sara, se Heinze - Mallén, Elias Emanuel - Mallet, Fredrik - Malling, Ingrid Mathilda - Malm, August Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef han konfirmerad och vigd till ärkebiskop i
Uppsala. 1537 vistades han i Venedig, sysselsatt
med historieskrifning, och bosatte sig 1541 i
Rom, där han afled d. 22 mars 1544. M:s skrifter
Historia de omnibus Gothorum Sueonumque regibus
och Historia metropolitanæ ecclesiæ Upsaliensis
innehålla åtskilligt af vikt för svenska historien,
men också en mängd från andra författare okritiskt
tagna uppgifter och afsiktlig dikt.
2. Magnus, Olaus, prelat. Född i Skeninge 1490;
den föregåendes bror.
M., med tillnamnet Gothus
(östgöte), studerade sju år utrikes och blef magister,
reste 1518–19 i norra Sverige i en aflatskrämares
ärenden och lär ha blifvit kanonikus i både Uppsala
och Linköping samt domprost i Strängnäs. 1524
sändes han till Rom för broderns skull, såsom
läses här ofvan, samt användes under de följande
åren af Gustaf I i diplomatiska värf. M. kvarblef
i utlandet på grund af ovilja mot den begynnande
reformationen i Sverige och slöt sig i Polen till sin
broder ärkebiskopen. 1530 miste han sina kyrkliga
befattningar i Sverige och hans enskilda egendom
konfiskerades. 1537 for han till kyrkomötet i Mantua
och vistades därefter i Italien. Han förordnades
efter sin broders död af påfven Paulus III till
ärkebiskop i Uppsala, hvilken utnämning dock icke
hade någon verklig betydelse till följd af den nya
ordningen i Sverige. 1545–49 deltog M. i tridentinska
mötets sessioner och uppehöll sig sedermera i
heliga Birgittas kloster i Rom, där han afled d. 1
aug. 1557.
M., Som utgaf broderns här ofvan nämnda
arbeten, publicerade 1539 ett arbete på italienska
och tyska, förklarande »en karta öfver Nordens kalla,
bortom det germanska hafvet belägna land». 1886
påträffades i Münchens statsbibliotek ett exemplar
af denna karta, och det visade sig, att denna M:s
Carta marina et descriptio septent. terrarum etc. är
utmärkt i sitt slag och den första tillnärmelsevis
riktiga kartbilden af Skandinavien. Han utgaf äfven en
storslagen skildring af Norden, Historia de gentibus
septent. etc. i 22 böcker, hvilket illustrerade arbete
är af kultur- och naturalhistoriskt intresse och i
förkortad form trycktes på många språk, dock icke
på svenska.
Magnus, Sara, se Heinze.
Mallén, Elias Emanuel, »gångpostens» uppfinnare. Född
1786, hade M. tjänstgjort som skrifvare vid Svea
lifgarde – han kallades regementskommissarie –
och som brunnsfiskal vid Ugglevikens hälsokälla,
där han var mycket nitisk, hållit lånbibliotek vid
Fredsgatan o. s. v., innan han d. 7 maj 1838 började
sin gångpost, d. v. s. gjorde ronder i Stockholm
för upphämtande af bref och paket, som skulle
inlämnas å postkontoret. Med detta M:s förehafvande,
som naturligtvis skedde mot ersättning från dem,
hvilka begagnade sig af hans kommissionärsskap,
tog postväsendet i hufvudstaden ett betydligt steg
framåt. Men kryddbodarna, dit försändelserna fingo
inlämnas för att därstädes hämtas af M. och hvilka
försetts med hans skyltar, togo efter en tid af honom
hans uppfinning och upprättade skillingsposten. Då
uppfann M. 1842 sin lokalpost, som han fortsatte
ända till 1855, då postverket
inrättade sin lådbrefsexpedition. M. erhöll sedan ett
litet understöd af postverket. Död i Stockholm 1863.
Mallet, Fredrik, astronom. Född i Stockholm d. 10
mars 1728. Föräldrar: tobaksfabrikören Frans Mallet
och Katarina Hök.
Under sina studentår i Uppsala
var M. en af Klingenstiernas och Strömers flitigaste
lärjungar samt erhöll därjämte enskild undervisning
af Elvius, hvilken 1745
föreslog honom till vetenskapsakademiens
ämnesven. Sedan han 1752 blifvit promoverad till
fil. magister, biträdde han, i afvaktan på en
passande docentur, Klingenstierna och Wargentin
vid deras matematiska och astronomiska arbeten och
företog 1754, kort efter att han blifvit förordnad
till docent, en vetenskaplig resa till England och
Frankrike. Hemkommen efter tre års vistelse utomlands
utnämndes han till astronomie observator i Uppsala
och erhöll 1761 professors fullmakt. 1769 uppdrogs
åt honom att följa de franska vetenskapsmän, hvilka
på sin regerings bekostnad begåfvo sig till Lappland
för att göra observationer öfver planeten Venus’
gång förbi solen. Af ansträngningar och nattvak hade
emellertid hans hälsa blifvit försvagad, hvarför han
1773 sökte och erhöll den matematiska professuren,
som han bibehöll till 1794, då han afgick som
emeritus.
Död d. 27 juni 1797. Hans tryckta arbeten
bestå af matematiska och astronomiska uppsatser i
Vetenskapsakademiens och Uppsala Vetenskapssocietets
handlingar, samt af Kort beskrifning om globers
nytta och bruk 1762, och Allmän eller mathematisk
beskrifning om jordklotet 1772, i hvilket arbete han,
enligt Melanderhjelm, »afgifvit egna upplösningar
på flera märkvärdiga problemer, äfvensom flera
intressanta undersökningar om månens rörelser.»
Gift 1773 med Katarina Maria Justus.
Malling, Ingrid Mathilda, född Kruse, författarinna. Född
d. 20 jan. 1864 på Oskarsfarm i Skåne. Föräldrar:
godsägaren Frans Oscar Kruse och Anna Maria Matilda
Borgström.
M., som blef student i Lund 1884 och
att börja med använde pseudonymen Stella Kleve samt
1890 ingick äktenskap med grosshandlaren Peter Malling
i Köpenhamn, har skrifvit: Berta Funcke 1885; Alice
Brandt. En kvinnoprofil 1888; En roman om förste
konsuln 1894; Fru guvernören af Paris 1895; Eremitage-idyllen
1896; Skyttes på Munkeboda 1897;
skådespelet Fru Leonora 1897; Doña Ysabel 1898;
Malin Skytte 1900; Damerna på Markby 1901; Daggryning
1902; Nina 1903; Lilla Marica och hennes man 1904.
I besittning af en liflig och pikant berättaretalang
återgifver fru M. med stor tidstrohet miljön i de
berättelser, som ha handlingen förlagd till Bonapartes
tid, och hvilka äfven blifvit öfversatta till flera
språk.
Malm, August Vilhelm, zoolog. Född i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
