Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Longström, Per - Loos, Cornelius - Looström, Karl Ludvig - Lorén, Viktor Edvard - Lorichs, Gustaf Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom allt det afbräck, som var möjligt. De hade
själfva bildat sig egna friskaror af goda skyttar
och beridna män, som noga kände alla gångstigar och
vägar i landet. Med dem utförde de en mängd lyckliga
ströftåg, om hvilkas äfventyrliga art följande
kan lämna en upplysning. Mot slutet af 1714 hade
Lukkoinen och L., förklädda till bönder, utgått på
kunskapande, men blifvit tillfångatagna och förda
till Petersburg. Såsom spionerande allmoge dömdes de
att hängas. Men när domen skulle verkställas, framtog
Lukkoinen sin majorsfullmakt och denna räddade dem den
gången. Tsaren befallde, att de skulle behandlas som
fångna officerare och föras till Moskva. Här hade de
emellertid icke varit tre dygn, förrän de beredde sig
tillfälle att rymma och återvände till sina ströfkårer
i finska skogarna. Tre veckor därefter öfverrumplade
de ett adligt gods mellan Viborg och Petersburg, på
hvilket kejsaren uppehöll sig, och det var endast
med yttersta lifsfara, Rysslands själfhärskare
den gången lyckades undkomma. Efter Finlands förlust
åtföljde L. general Armfelt vid infallet i Norge
1718 men blef i nov. månad s. å. nedskjuten af norska
bönder, då han, med uppgift att föra underrättelser
till Sverige om härens tillstånd, skulle undanrödja
några förhuggningar, som allmogen uppkastat mot
svenskarna. Det berättas, dock utan stöd af säkra
handlingar, att Carl XII före sin död skulle tillagt
L. adlig sköld med namnet Långsvärd.
Loos, Cornelius, militär, resande, tecknare. Född
under senare hälften af 1600-talet i Stockholm, där
fadern Elias Loos var källarmästare.
L. anställdes
helt ung vid ingenjörkåren, deltog såsom kapten i
slaget vid Pultava och följde där ifrån Carl XII
till Bender. På konungens bekostnad anträdde han i
januari 1710, i sällskap med kaptenen, frih. Sparre
och löjtnant Gyllenskepp, en vetenskaplig expedition
i hufvudsakligt syfte att afteckna fornminnesmärken i
Egypten och Syrien. Den rika artistiskt arkäologiska
skörden, mest insamlad af den flitige L., innehöll
»alla asiatiska tracter med klädebonader» och
för öfrigt perspektiv och planer af städer och
fästningar, ritningar af pyramider, kolonner,
obelisker, sfinxer, antika inskriptioner och «en
accurat landcharta öfver hela Orienten». En del
af dessa samlingar gick dock förlorad året efter
de resandes hemkomst vid kalabaliken. Återstoden
öfverlämnades 1840 från riksarkivet till. k. museum
och finnes nu å Nationalmuseum.
1711 blef L. major
vid fortifikationen och adlad. Efter Carls afresa
från Turkiet begaf sig L. till Paris, uppehöll sig
sedan i Zweigbrücken och återkom till Sverige först
efter Carls död. Här hade han 1717 blifvit utnämnd
till öfverstlöjtnant och fick 1721 sin station i
Stralsund, hvarest han bemödade sig att återställa och
bestycka de nedskjutna fästningsverken. 1734 utnämndes
han till öfverste vid fortifikationen och erhöll vid
sitt afsked två år därefter rang af generalmajor.
Död i Hamburg d. 15 april 1738, dit han kallats som
kommendant af magistraten. Gift med änkefru Emstech,
född Ahlefelt.
Looström, Karl Ludvig, konsthistoriker. Född i
Stockholm d. 2 febr. 1848. Föräldrar: åldermannen
Claës Fredrik Looström och Lovisa Julina
Teresia Wall.
L. blef student i Uppsala 1868,
filosofie doktor 1875, extra ordinarie amanuens vid
Nationalmuseum 1877 och ordinarie amanuens 1880. Han
var 1874–80 amanuens vid Svenska slöjdföreningens
museum och 1885–92 sekreterare i Svenska
slöjdföreningen. 1891 utnämndes L. till sekreterare
vid Akademien för de fria konsterna och 1900 till
intendent vid Nationalmuseum. Bland L:s af trycket
utgifna arbeten märkas: Olof Johan Södermark, hans lif
och verk, 1879, Konstsamlingarna på Säfstaholm, 1882,
Vägledning för besökande i Nationalmusei konstslöjdafdelning
1885, Konstväfvarne på Stockholms
slott under 1700-talet 1886, Christoffer Eichhorn
och hans samlingar 1890, Den svenska konstakademien
under första århundradet af hennes tillvaro 1735–1835
1887–91, Förteckning öfver kongl. Akademiens för de
fria konsterna samling af målningar och handteckningar
1892, Allmänna konst- och industriutställningen i
Stockholm 1897. Officiell berättelse under redaktion
af L., som var sekreterare såväl i den förberedande
kommittén som centralkommittén för denna utställning,
Retrospektiv utställning af svenska konstnärers
arbeten intill år 1875 1898, Från Nationalmusei
konstslöjdsamling 1900–01, åtskilliga uppsatser
i »Meddelanden från Svenska slöjdföreningen»,
o. s. v. Öfverallt lägger L. i dagen grundliga studier
och stor samvetsgrannhet i ämnenas behandling.
Hedersled. af konstakademien.
Gift 1888 med Alfrida Louisa Boman.
Lorén, Viktor Edvard, donator. Född i Örgryte vid
Göteborg d. 30 okt. 1857. Föräldrar: bryggaren
Johan Edvard Lorén och hans hustru Victoria.
Student i Uppsala 1876, fortsatte L. sedermera
sina studier i Leipzig, hvarvid han förnämligast
ägnade sig åt socialvetenskap under Roschers
ledning. Ett obotligt bröstlidande tvang honom dock
snart att draga hän till ett sydligare luftstreck
för att söka hälsa, men förgäfves. Nätt och jämnt
återkommen till fäderneslandet, afled han ogift
i Stockholm d. 1 dec. 1885.
Af sin ej obetydliga
förmögenhet gjorde L. ett vackert bruk, i det att han
donerade densamma till en af fem styrelsemedlemmar
förvaltad fond, den s. k. Lorénska stiftelsen,
ur hvilken anslag skulle utgå för främjande af
socialvetenskapliga forskningar. Med understöd af
fonden ha också åtskilliga utredningar kommit till
stånd i ekonomiska och sociala frågor, hvilkas
resultat sedermera utkommit i bokform.
Lorichs, Gustaf Daniel, konstvän, numismatiker. Född
i Stockholm d. 3 jan. 1785. Föräldrar: bruksägaren
Fredrik Otto Hassel, adopterad Lorichs på sin svågers
adliga namn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
