Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lindh, Johan Per - 2. Lindh, Nils Magnus - Lindhagen - 1. Lindhagen, Daniel Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskapsakademien, förlade Vetenskapsakademiens
och Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
publikationer samt bl. a. Kellgrens, Lidners,
Oxenstiernas och Adlerbeths skrifter, en mängd
romaner i öfversättning, 1807 års stora lagsamling
på svenska och tyska samt hade boklåda.
1805 fick han k. privilegium på utgifvande af
Örebro tidning och inrättade 1817 i Stockholm
ett stort stilgjuteri. Död i Stockholm d. 30
april 1820.
P. A. Norstedt från Örebro inköpte
efter L:s död hans boktryckeri och boklåda,
en del af hans förlag samt kontraktet af
1817 med Vetenskapsakademien.
Gift 1811
med Katarina (Karin) Maria Ljungdahl.
2. Lindh, Nils Magnus, boktryckare och bokförläggare.
Född i Örebro d.
24 dec. 1775; den föregåendes bror.
L., som 1798 öfvertog
tryckeriet i Örebro, öppnade
äfven förlagsverksamhet samt
köpte boktryckerier i Jönköping
och Västerås. Af broderns sterbhus
köpte han katekeskontraktet
och andra förlag. Från 1820-talet till sin död,
d. 16 mars 1835, var L. Sveriges förnämste bokförläggare.
Han förlade i synnerhet lärda verk,
lexikon och språkläror, men till hans förlag
hörde äfven skalderna Franzén, Choræus, Nicander
m. fl., historikerna Gibbon, W. Scott, Becker,
Joh. Müller, o. s. v.
Gift 1801 med Ulla
Justina Öijer.
Sonen Per Magnus Lindh,
född 1807, död i Örebro d. 5 mars 1843,
gift 1: 1836 med Johanna Ulrika Aqvilina
Ulmgren och 2: 1839 med Elise Julie Aminoff,
inköpte Palmblads m. fl.:s förlag och öfvertog
Biografiskt lexikon från sjätte bandet, men saknade
företrädarnes driftighet.
Till disponent
för firman N. M. Lindh antogs 1845 Abraham
Bohlin (se I:112). Jfr H. Wieselgrens uppsats
i den 1893 utgifna Ur skilda portföljer: »Firman
Lindh i Örebro och Stockholm, ett blad
ur vår odlings häfder».
Lindhagen. Äldste kände stamfadern, Samuel
Lindh, lefde i slutet af 1600- och början af
1700-talet och var gästgifvare i Målbäck i Östergötland.
Dottern, Anna Helena, kallade sig Lindhagen,
och sonen, Daniel, Lindenhagen. Dennes
son kallade sig liksom fastern Lindhagen.
1. Lindhagen, Daniel Georg, astronom. Född
i Askeby församling af Linköpings
stift d. 27 juli 1819.
Föräldrar: komministern Carl
Israel Lindhagen och Jakobina
Maria Köhler.
Student i
Uppsala 1837, aflade L. därstädes
1846 filosofie kandidatexamen
och promoverades 1848
till filosofie doktor. 1843–46 anställd såsom
amanuens vid observatoriet i Uppsala, anträdde
L. hösten sistnämnda år en utrikes vetenskaplig
resa, hvarunder besök gjordes vid en mängd
astronomiska observatorier i Tyskland, Holland,
Frankrike, Italien och Ryssland. Resan slutade
vid ryska centralobservatoriet i Pulkova, där han
efter några månaders vistelse erhöll en provisorisk
anställning 1847. Mot slutet af 1849 förordnades
han till ordinarie adjunkt vid observatoriet
i Pulkova samt kallades året därpå till astron.
docent i Uppsala, dock med tillåtelse att fortfarande
kvarstanna i Pulkova. 1850–51 verkställde
han, tillsammans med norska och ryska
vetenskapsmän, de vinkelmätningar samt polhöjds- och
azimuthsbestämningar, genom hvilka det finska
triangelnätets trigonometriska förbindelse med
det svenska i Lappland sammanslöts och därigenom
de ryska gradmätningsoperationerna i norden
fullbordades. Kallad 1855 af Svenska Vetenskapsakademien
till biträdande astronom vid dess
observatorium, återflyttade han följande året till
fäderneslandet och åtföljde 1860 den engelska
expedition, som afgick till Spanien för att observera
den totala solförmörkelsen d. 18 juli s. å.
1863–64 samt 1867 och 1869 verkställde han,
på uppdrag af Vetenskapsakademien, geodetiska
arbeten och astronomiska observationer i olika
delar af landet, i och för Sveriges deltagande i
en allmän europeisk gradmätning.
1859 ledamot
af Vetenskapsakademien, kallades L. 1866 till
akademiens ständige sekreterare och tjänstgjorde
som sådan till 1901.
Han besökte 1867 såsom
svenskt ombud den internationella kongressen i
Berlin rörande den europeiska gradmätningen.
Hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien och
af Vetenskapssociet. i Uppsala, ledamot af Fysiografiska
sällskapet i Lund, Gesellschaft für die
Erdkunde i Berlin m. fl.; 1863–88 ledamot
af direktionen för Stockholms stads undervisningsverk,
i direktionen för Seminariet för bildande
af lärarinnor o. s. v.
Af L:s vetenskapliga
arbeten, offentliggjorda dels i utländska lärda
verk, såsom: Bulletin de l’acad. d. sc. de S:t
Pétersbourg; Mémoires de l’acad. imp. d. sc. de
S:t Pétersbourg; Astronomische Nachrichten, samt
i W. Struves verk »Arc du méridien entre le
Danube et la mer glaciale» 1857 och 1860, dels
i Svenska Vet.-Akad. Handlingar och Öfversigt
af Vet.-Akad. förhandlingar, tillåter utrymmet
oss endast nämna: Om terrestra refraktionens
theori, i Sv. Vet.-akad. handl. 1857; Astronomiens
grunder, fri bearbetning efter Delaunays
Cours élém. d’astron. med ändringar och tillägg
1858–61; Berättelse öfver en under sommaren
1860 utförd resa till norra Spanien för att
derstädes observera den totala solförmörkelsen
af den 18 Juli s. å., i öfvers. af k. Vet.-akad.
förhandl. 1860; Meteorologiska observationer på
Stockholms observatorium åren 1856–1861, i
öfvers. af Vet.-akad. förhandl. dessa år; Komparationer
mellan Struves dubbeltoise och den för
Svenska Vetensk.-Akad. räkning förfärdigade
kopian af densamma, i Vet.-akad. handl. 1862;
Geografiska ortbestämningar på Spetsbergen af
prof. A. E. Nordenskiöld, beräknade och sammanstälda
af D. G. Lindhagen 1862; Astronomiska
Ortbestämningar i Norrbottens län under
åren 1859–62 af C. A. Petterson med
inledn. af D. G. Lindhagen 1867; Berättelse
om hvad sig tilldragit inom K. Vet.-Akad.
under åren 1867–69; Längenbestimmungen
zwischen den Sternwarten in Stockholm, Kopenhagen
und Christiania 1890, och en mängd
uppsatser af vetenskapligt innehåll i olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
