Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindberg, Johan August - Lindberg, Otto Emil - Lindberg, Sextus Otto - Lindberg, William - Lindblad, Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett ståtligt yttre, ådagalägger fru L. i sitt spel
mycken intelligens och finhet.
Lindberg, Otto Emil, språkforskare, populärfilosofisk
skriftställare. Född i
Kila församling nära Nyköping
d. 3 maj 1850. Son af jägmästaren
Otto Enhörning och Carolina
Moberg, kom L. senare att
antaga namn efter styffadern.
Redan vid unga år måste L. som
handtverkslärling ut att tjäna sitt
bröd, men lyckades vid 18 års ålder få fullfölja
sin obetvingliga lust att studera och blef student
i Uppsala 1874. Han ämnade ursprungligen ägna
sig åt den prästerliga banan, men, påverkad af
Wikner och Boström, kände han snart en allt
starkare motvilja mot densamma och valde i stället
till hufvudstudium semitiska språk och filosofi.
Då de ekonomiska vilkoren voro knappa, allrahelst
L. redan 1876 ingått gifte med Hilda
Erika Lindeberg, tvangs han att söka sitt uppehälle
som kollegiegifvare i sina älsklingsämnen,
till följd hvaraf hans egna studier helt naturligt
hämmades. Han lefde ock med hela sin själ med
i tidens rörelser, bildade 1883 i Uppsala det andra
svenska arbetareinstitutet, var den, hvilken 1882
gaf första tanken till stiftandet af föreningen
Verdandi, och var oaflåtligt verksam i hållandet
af populära föreläsningar och nykterhetsföredrag.
1885 fick han ändtligen tid att aflägga fil. kand.-examen,
hvilken 1890 efterföljdes af fil. lic.-examen.
Följande år anställd som extra lärare vid Göteborgs
högskola, blef han efter 1894 vunnen filosofisk
doktorsgrad s. å. förordnad till docent i
semitiska språk därstädes och 1898 utnämnd till
professor i samma ämne. Samtidigt fortsatte
han alltjämnt sin föreläsareverksamhet och har
under årens lopp hållit bortåt 300 populära föredrag.
L. har af trycket utgifvit dels vetenskapliga
eller populärt vetenskapliga arbeten såsom
Studier öfver de semitiska ljuden w och y 1894,
Vergleichende Grammatik der semitischen Sprachen
I 1897, Mohammed och koranen 1897,
Harun Arraschid i historia och saga 1900, dels
äfven arbeten af humanistiskt och religiöst innehåll,
såsom Sanningstrådar i sagoväf 1894, Religiösa
meditationer och stämningar, 3 d., 1900–03,
Framtidens kristendom 1900 m. m. Som motiv
för L:s sträfvanden i dessa sina föredrag och skrifter
angifver han själf sin »nitälskan för gedigen
folkupplysning och verklig evolution i vårt religiöst-sedliga
lif med frihet från dogmatiska band»,
och tvifvelsutan har han med sin varma och flärdfria
personlighet i sin mån bidragit att föra detta
mål närmare.
Lindberg, Sextus Otto, botaniker. Född i
Stockholm d. 29 mars 1835. Föräldrar:
tolagskamreraren Carl Peter
Lindberg och Carolina Sandbom.
L. blef student i Uppsala
1855 och förordnades, efter
att året därpå ha aflagt med.
fil. examen, att förestå adjunkturen
i medicinsk naturalhistoria
och farmakognosi vid Karolinska institutet 1857–58.
Sedan han 1859 tagit kirurgie kandidatexamen
vid samma läroverk, förordnades han
1862 till lärare i förenämnda läroämnen vid
Farmaceutiska institutet och bestridde denna befattning
till 1865, då han utnämndes till botan.
professor vid universitetet i Helsingfors. Under
tiden hade han vid Karolinska institutet aflagt med.
lic.-examen 1863 och undfick medicine doktorsvärdighet
i Uppsala 1865.
I botaniken och särskildt
i läran om mossorna, i hvilken vetenskap L.
förvärfvat sig ett rykte äfven i utlandet, har han
utgifvit en mängd afhandlingar i svenska och
utländska tidskrifter. L. ägnade sig nästan uteslutande
åt mossornas systematik, på hvilket
område han var samtidens största auktoritet.
Tidigare sysselsatte han sig gärna med bladmossorna,
men öfvergick sedan till lefvermossorna.
En stor roll i hans arbeten spelar utredningen
af arternas synonomi. Fil. hedersdoktor i Uppsala
1877, ledamot af åtskilliga lärda sällskap,
ordf. i Soc. pro fauna et flora fennica. Död i
Helsingfors d. 20 febr. 1889.
Gift 1864 med
Hilda Fausta Cecilia Sällström.
Lindberg, William, industriidkare. Född d.
18 mars 1818 i Helsingör. Föräldrar:
svensk-norske konsuln
Lars Lindberg och Carolina
Mathilda Good.
I knappa
omständigheter hade L. genom
bistånd af grefve A. E.
von Rosen genomgått Teknologiska
institutet och erhöll sedan
på O. E. Carlsunds förord anställning vid Morsings
mek. verkstad i Nyköping. Han blef därefter förste
maskinist å det å denna verkstad byggda ångfartyget
Norrland, som att börja med fördes af
Carlsund. Efter att några år varit verkmästare
å Långholmsverkstaden vid Stockholm, anställdes
L. 1845 vid Stadens stora skeppsvarf vid Tegelviken
å Södermalm och öfvertog 1853 etablissementet,
som han utvidgade med en mekanisk
verkstad. Under L:s insiktsfulla ledning gick
etablissementet allt mera framåt, så att vid hans
död, d. 13 jan. 1877, den 138:e under hans
tid därstädes byggda ångaren stod på stapeln.
Sedan 1862 var L. en af hufvudstadens stadsfullmäktige
och representerade 1870–72 hufvudstaden
i Andra kammaren.
Gift 1845 med
Emilie Augusta Thavenius.
Lindblad, Adolf Fredrik, tonsättare. Född i
Skeninge d. 1 febr. 1801.
L. uppfostrades af fosterföräldrar,
hvilkas namn han antog, kom
vid 8 års ålder till sin mor, då hon
bosatte sig i Stockholm, men ansåg
sig så hårdt behandlad i
hemmet och skolan, att han för
en tid rymde. Efter styffaderns
död 1812 kom han ånyo till fosterfadern, i hvars
handelsbod i Norrköping han arbetade i två år.
Butter till sitt sätt och omöjlig på kontoret, skickades
L. till ett engelskt skeppsklarerarekontor
i Hamburg, där han stannade i tre år, till 1820.
I denna stad erhöll han musikaliska och filosofiska
»väckelser» genom ett par umgängesvänner.
Hemkommen till Sverige, gjorde han 1822
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
