Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillienberg, Johan Georg - Lillienstedt, Johan - Lillieroot, Nils - Lilliestierna, Carl - Lilliestråle, Joakim Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekreta utskottet. Han blef ock uppförd å riksrådsförslag,
men undanbad sig att komma i fråga.
Friherre 1766 och grefve 1778, afled L. sonlös
å sin egendom Herrestad i Södermanland d. 26
april 1798.
Gift 1750 med Maria Juliana
Jennings, syster till finansmannen John Jennings
(se I: 548).
Lillienstedt, Johan, statsman, skald. Född i
Björneborg d. 14 juni 1655; son
af kyrkoherden Paulus Simonis
Raumannus och Agneta Henrici.
Under sin studietid i
Uppsala, där han liksom sina
bröder kallade sig Paulinus,
väckte han stor uppmärksamhet
genom sina kunskaper, så att
lärarebefattningar vid Åbo universitet två gånger
erbjödos honom. Han stannade emellertid kvar
i Sverige och antogs till guvernör i riksskattmästaren
Sten Bielkes hus, på samma gång han
fick tjänstgöra under Bielke såsom presidentsekreterare
i kammarkollegium. Tillika protokollsekreterare
i statskontoret 1685, adlades han 1690
med namnet Lillienstedt och befordrades till
sekreterare i Svea hofrätt 1692, till revisionssekreterare
och ledamot i lagkommissionen 1698,
till vice president och director i wismarska
tribunalet 1705 och erhöll nu en mängd diplomatiska
uppdrag, som han utförde med stor
skicklighet. Utnämnd till landshöfding i Östergötland
1710, upptogs han af åtskilliga ministeriella
värf i Tyskland, så att han ej tillträdde landshöfdingebefattningen
förr än 1713, hvilket år han
äfven upphöjdes till friherre.
Under de sista
åren af Carl XII:s lefnad var han konungen
följaktig på hans resor och fälttåg och således
äfven då urståndsatt att handlägga de till landshöfdingeämbetet
hörande göromålen. Af regeringen
utsedd till fullmäktig vid fredsunderhandlingarna
på Åland 1719 samt äfven till kommissarie
vid fredsverket med England, Danmark och
Preussen, utnämndes han samma år till riksråd,
rikskansliråd och grefve. 1721 erhöll han på
sin lott att afsluta den kinkiga och i vårt lands
historia sorgliga freden i Nystad. Smärtan af
de förluster, som här tillfogades Sverige, yttrade
sig sedan och länge i sväfvande beskyllningar,
att L. ej skulle fyllt sin plikt som fullmäktig.
Dessas orättvisa har dock blifvit af senare häfdatecknare
till fullo ådagalagd. 1727 förordnades
han till president i wismarska tribunalet med
åtnjutande af sin riksrådslön och afled på sitt
gods Diwitz i Pommern d. 26 sept. 1732.
Äfven i vår litteraturhistoria intager L. ett rum genom
några vittra skrifter, af hvilka hans smärre skaldestycken
och i synnerhet det lilla täcka poemet
Klagan öfver Iris afresa antyder en skald af
icke obetydlig begåfning.
Gift 1: 1692 med
friherrinnan Brita Cronhielm och 2: 1698 med
Margareta Törnflycht.
Lillieroot, Nils, statsman. Född d. 25 april 1635.
Föräldrar: fältpredikanten Hans Nilsson Eosander
och Elisabet Trana.
Om L:s ungdom vet
man föga mer än att han torde ha fått en god uppfostran
och gjort utrikes resor. 1667 blef han kommissionsråd
i Barbariet och utnämndes 1669 till
kommissionssekreterare vid svenska beskickningen
i Frankrike, där han skötte sig så väl, att han d.
7 sept. 1674 upphöjdes i adligt stånd. Rappelerad
1675, affärdades han åter följande år på våren
till Paris men återkom på hösten. 1677 blef
L. hofråd och befullmäktigades att som svensk
envoyé afgå till franska hofvet, där han under
kinkiga förhållanden stannade till 1689. De
ämbetsberättelser, han 1680 och 1686 vid besök
i fäderneslandet afgaf, äro synnerligen viktiga och
intressanta politiska akter. 1691 blef L. svenskt
sändebud hos Generalstaterna och 1697 ambassadör
vid fredskongressen i Rijswijk samt upphöjdes
då i friherrligt stånd. Efter fredens afslutande
kvarstannade han som envoyé i Haag, där han
stannade till 1703. Sedan han återvändt hem,
slöt han 1703 ett förbund mellan Sverige, England
och Holland och ett fördrag mellan Sverige
och Preussen, samt året därefter ett förbund
mellan Sverige, Hannover och Lüneburg, alla
viktiga, ehuru Sverige af dem skördade föga
nytta. Samma år emottog prästsonen L. rådsmanteln
och grefvediplomet och afled kort därefter
d. 19 april 1705, med eftermäle att ha
varit en af Sveriges utmärktaste diplomater.
Gift 1692 med Eva Lovisa Olivecrantz.
Lilliestråle, Joakim Vilhelm, ämbetsman, politiker,
vitterhetsidkare. Född på
Ekenäs biskopsgård d. 22 juni
1721. Föräldrar: superintendenten
i Karlstad Ingemund Bröms
och Magdalena Elisabet Wetzler.
På ämbetsbanan, till hvilken
han beredt sig genom tio års
studier i Uppsala, ingick han
1744 såsom auskultant i Svea hofrätt, hvarefter
han blef hofrättsfiskal 1752. Jämte sina syskon
förlänad med adlig värdighet 1756, befordrades han
året därefter till advokatfiskal i kammarkollegium,
blef sekreterare i ständernas justitiedeputation
1760 och erhöll lagmans titel 1762. Förordnad
till justitiekansler 1772, innehade han denna befattning
till 1779, då han sökte och erhöll sitt
entledigande.
Redan under frihetstiden hade
L, som Mössa börjat sin politiska bana å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
