Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lallerstedt, Sven Gustaf - Lampa, Sven - Landberg, Carlo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finanskommittéen 1858 samt ledamot af borgarståndet
vid 1856, 1859 och 1862 årens riksdagar. I
riksförsamlingen representerade han ett par småstäder,
däribland Vadstena, där han var husägare
och där han lät skrifva sig såsom grosshandlare
för att blifva valbar såsom riksdagsman. Med
entusiasm uppgående i tidens frihetssträfvanden,
väckte L. bl. a. uppmärksamhet genom sina yrkanden,
att Sverige skulle gifva de italienska enhetssträfvandena
ett verksamt stöd samt på diplomatisk
väg söka åvägabringa konungariket Polens
upprättande.
Nitälskande för hvarje framåtskridande,
intresserade han sig likväl mest för
en utvidgad handels- och näringsfrihet samt en
tidsenlig utveckling af bankväsendet, i hvilka
ämnen han ådagalade stor insikt. Hans förkärlek
för den offentliga diskussionen ställde
honom i nära beröring med tidningspressen, inom
hvilken han 1849–51 deltog i förlaget af »Bore»
samt sedermera intill 1862 såsom delägare
i »Aftonbladet». 1853–54 utgaf han två broschyrer
om brännvinslagstiftningen och 1854 en
öfversättning från franskan, »Om krediten och
bankväsendet». Under en vistelse i Paris 1856
gaf L. åt E. G. S. O. Regnault materiel till en
politisk broschyr »La Scandinavie, ses craintes
et ses espérances», som af L. själf utgafs på
engelska och i något ändrad form i svensk
öfversättning.
L., som i följd af undergräfd
ekonomi beröfvade sig lifvet d. 4 febr. 1864,
var sedan 1856 gift med en dotter till en järnvägstjänsteman
i Havre.
Lampa, Sven, entymolog. Född d. 17 nov.
1839 på egendomen Skeberga i
Thorsö församling af Skaraborgs
län. Föräldrar: godsägaren
Seth Lampa och Anna
Kristina Rosell.
L. kom vid
elfva års ålder till Mariestads
skola, där han gick till 1856.
En ögonsjukdom hindrade honom
från att fortsätta läsningen och afbröt också efter
blott några veckor hans vid målareakademien
i Stockholm började studier. L. gaf sig då till
bokhållare på egendomen Hallandsberg i Västergötland,
hvilken plats han innehade i två år.
Under denna tid studerade han äfven flitigt landtbruksböcker,
samlade och examinerade växter
och bildade också Mariestads museum. I jan.
1860 ingick L. som betalande elev vid Julpa
landtbruksskola i Västmanland. Våren 1860 lämnade
han densamma efter undergången examen
och gjorde s. å. på hösten en utrikes studieresa
till Köpenhamn, Brüssel och Paris. Han var
sedermera till hösten 1864 förste lärare och vice
föreståndare vid Julpa, hvarpå han flyttade till
egendomen Igelsta i Tillberga socken, som innehades
af hans svärfar. Denna egendom befann
sig emellertid i ett synnerligen dåligt skick och
efter de för allt svenskt jordbruk så svåra åren
1867 och 1868 lämnade L. egendomen till en
arrendator. Själf begynte han åter samla och
studera insekter och gjorde för den skull åtskilliga
resor i Sverige.
1878 flyttade L. till
hufvudstaden, hvarest han följande år började
arbeta å riksmusei entomologiska afdelning, och
fortsatte därmed i aderton år. 1887 erhöll han
plats som praktisk entomolog vid Landtbruksakademien,
hvilken befattning sedermera öfverflyttades
till Landtbruksstyrelsen. Under tjänsteresor
1887–97 har L. varit i tillfälle besöka
nästan alla svenska landskap. Utan ansökan,
på Landtbruksstyrelsens förord, erhöll L. 1897
platsen som föreståndare och professor vid statens
nyupprättade entomologiska anstalt, belägen
vid Albano i Stockholms närhet och den enda i
sitt slag i norden. Det var d. 14 dec. 1889, vid
Entomologiska föreningens tioårsfest, som frågan
om inrättande af en entomologisk anstalt i Sverige
bragtes på tal, och år 1896 var frågan ändtligen
så mogen, att riksdagen anvisade medel
till upprättande och underhåll af anstalten i
fråga. På entomologiska anstalten har L. allt
sedan dess tillkomst varit oafbrutet verksam med
sina gagnande undersökningar för hög och låg.
1891–1901 var L. också redaktör för Entomologisk
tidskrift, där man kan läsa en mängd
artiklar af hans penna, liksom i Uppsatser i
praktisk entomologi, hvilken publikation redigeras
af L. och började utgifvas 1901.
Bland L:s af
trycket utgifna arbeten märkas Våra för fruktträd
och bärbuskar skadligaste insekter, med 40
träsnitt, ett synnerligen nyttigt verk.
Gift 1:
1864 med Agnes Amelie Söderström och 2:
1895 med Jenny Helena Maria Ekström.
Landberg, Carlo, orientalist. Född i Göteborg
d. 24 mars 1848. Föräldrar:
grosshandlaren Carl Theodor
Landberg ock Katarina Laura
Medin.
Efter 1869 aflagd studentexamen
och ettårig vistelse
i Italien inskrefs L. 1870 som
student i Uppsala. Redan året
därpå begaf sig emellertid L. åter
ut på utländska resor, först till Schweiz och
Tyrolen och sedan till Paris, hvarest han under
flitiga studier, hufvudsakligen i nyeuropeisk
lingvistik, sanskrit och arkeologi samt hebreiska
och turkiska språken, stannade till slutet af 1872,
då han begaf sig till Syrien för att fullkomna
sina orientaliska studier. Han bereste nu under
en följd af år den muhammedanska orienten,
alternerande med utflykter till europeiska länder.
Efter att en tid åhört professor Fleischers föreläsningar
i Leipzig förvärfvade han sig 1883
filosofisk doktorsgrad därstädes. Sedan han 1884
ingått ett rikt gifte med Gabriele von Hallberger,
blef han i tillfälle att odeladt ägna sig åt
sina älsklingsstudier och hugnades s. å. med
italiensk grefvevärdighet. Under vintern 1884–85
reste L. med prinsarne Carl och Eugen i Egypten
och var sedan anställd hos konung Oscar II under
hans vistelse i Konstantinopel och resan
därifrån. Som Sveriges delegerad vid sjunde
orientalistkongressen i Wien 1886, lyckades han
utverka, att nästa kongress 1889 förlades till
Stockholm och inlade L. som generalsekreterare
för densamma mycken energi för att gifva densamma
en ståtlig prägel. Han hade redan förut
1888 utnämnts till svensk-norsk generalkonsul i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
