politisk skriftställare. Född d. 13 febr. 1787 i Ingelstorp i Skåne. Föräldrar: kyrkoherden Magnus Askelöf och Magdalena Cronholm.
Efter att ha förvärfvat sig den filosofiska lagern vid universitetet i Lund 1805, ingick han 1810 i konungens kansli, där han 1824 befordrades till förste expeditionssekreterare. Anställd vid kronprinsen Carl Johans högkvarter under fälttåget i Tyskland 1813 och 1814, åtföljde han följande året presidenten Billbergh på dennes likvidationsresor till de tyska stater, i hvilka svenskarne uppehållit sig under kriget, och erhöll 1819 uppdrag att afsluta likvider för Sveriges domäner i Pommern. Efter att för allmänna magasinsdirektionens räkning gjort resor till England och Italien 1820--23, förordnades han längre fram till föredragande af magasinsärenden i statskontoret, från hvilken befattning han tog afsked 1828.
Ypperlig stilist och i synnerhet fruktansvärd genom sin bitande
ironi och polemiska öfverlägsenhet, framträdde A. tidigt på den
publicistiska arenan, såsom utgifvare af tidningen Polyfem
1810--1812, i hvilken han med blixtrande kvickhet angrep anhängarna af
den gamla skolan inom vitterheten. Han utgaf därefter flera
periodiska skrifter, såsom: Lifvet och Döden 1815--16,
Läsning till utbredande af nedborgerliga kunskaper 1816, Den
objudne gästen 1829, och sist från 1830 den kvicka, strängt
konservativa tidningen Svenska Minerva, som först upphörde med
utgifvarens död d. 12 juli 1848.
