jurist, statsråd. Född i Karlskrona d. 7 aug. 1836, den föregåendes brorson. Föräldrar: kontreamiralen Claes Samuel Annerstedt och Louise Gustafva Lagerstråle. 1856 student i Uppsala, 1860 fil. d:r. A. aflade 1862 hofrätts- och 1863 juriskandidatexamen och blef 1865 v. häradshöfding. Samma år utnämndes han till adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk stats- och specialrätt vid Uppsala universitet och 1870 till adjunkt i svensk allm. lagfarenhet och romersk rätt. Medlem af lagbyrån och 1874 af nya lagberedningen, blef han 1876 professor i processrätt vid Uppsala universitet, men utnämndes följande år till revisionssekreterare och byråchef för lagärenden i justitiedepartementet, där han 1879 blef expeditionschef. 1883 ledamot af högsta domstolen, tog han 1884 afsked och förordnades till ordförande i nya lagberedningen. När denna öfverlämnat sitt utlåtande om rättegångsväsendets ombildning, blef A. s. å. ledamot och 1885 v. ordf. i förstärkta lagberedningen, som med anledning af nyss nämnda utlåtande skulle afgifva yttrande om grunderna för ny rättegångsordning. 1890 valdes A. af Stockholms stadsfullmäktige, inom hvilken korporation han en tid spelade en ganska betydande roll, till hufvudstadens representant i Första kammaren, hvilken post han ännu bekläder, och var vid 1893--95 års riksdagar ordförande i lagutskottet. Hans förflyttning från sin sedan 1892 innehafda presidentstol i kammarrätten till statsrAd och chef för justitiedepartementet föranledde i febr. 1896 strax efter hans utnämning ett hetsigt anfall mot den Boströmska ministären från den yttersta högern i Första kammaren, för hvilken A. genom sin frihandelsvänlighet och förmodade moderation i unions- och rösträttsfrågorna var misshaglig. Det tog sig form i ett yrkande å indragning af ett anslag till lagbyrån, hvilket dock bifölls af Andra kammaren utan diskussion och äfven i Första kammaren med omkring 20 rösters majoritet. På hans föredragning framlades ock vid 1896 års riksdag ett förslag om en mindre utsträckning af den politiska rösträtten, som af båda kamrarna förkastades och bl. annat väckte uppmärksamhet genom att i vissa fall tillämpa det proportionella valsättet. På hans initiativ ha åtskilliga lagförslag antagits af riksdagen.
A. har varit ledamot i många juridiska kommittéer. Han blef sålunda 1894 ordf. i fiskerilagkommittén. 1890 var han svenskt ombud vid penitentiärkongressen i Petersburg och 1894 vid konferensen för internationel privaträtt i Haag. På det juridiska området har han uppträdt som författare med en del uppsatser i Uppsala Universitets årsskrift, de nordiska juristmötenas förhandlingar, Nordisk Familjebok m. fl.
Gift 1876 med sin kusin Elisabeth Annerstedt, syster till följ.
3. Annerstedt, Per Samuel Ludvig, kvarstod på sin post som
justitieminister till 1901 och i Första kammaren till sin död i
Stockholm d. 20 nov. 1904. Bland de under hans kontrasignation
genomdrifna lagarna må bl. a. märkas 1901 års lag om ersättning för
olycksfall i arbete. Utprägladt konservativ i lagstiftningsfrågor,
genomdref han ock 1899, mot Högsta domstolens enhälliga afstyrkande,
sanktion å riksdagens beslut om antagande af den s. k. Åkarpslagen,
eller straff för försök att tvinga annan att deltaga i
arbetsinställelse.
