musiker, tonsättare. Född d. 15 aug. 1756 i Vårdinge socken i Södermanland, där föräldrarne voro bondfolk.
Då Å. tidigt röjde ovanliga musikaliska anlag, lagade föräldrarna, att han erhöll undervisning af församlingens organist. Men den spirituelle gossen fann sig ej längre tillfredställd med, hvad han där fick lära. Vid sexton års ålder sade han därför fädernehemmet farväl och begaf sig, med en matsäck af endast några brödkakor, på vandring till Stockholm, hvarest han vann inträde vid Musikaliska akademien. Utom hvad han med de öfriga eleverna här inhämtade, erhöll han enskild undervisning af akademiens inspektor Zellbell, och gjorde sig hufvudsakligen förtrogen med Glucks och Haydns tonskapelser. 1777 förordnades han till organist vid Maria församling i hufvudstaden och innehade denna befattning till 1892, då han förflyttades som organist till Jakob. För sitt orgelspel, hvilket skildras såsom något särdeles utmärkt i sitt slag, var han städse högt uppburen af Stockholms musikälskande allmänhet. Samtidigt med det han erhöll organistbefattningen i Maria, begynte han taga undervisning i kameralvetenskap och inskrefs 1779 som e. o. kammarskrifvare i krigskollegium. Inom detta ämbetsverk fortgick han sedan till kamrerare i passevolanskontoret 1794, till krigskommisarie 1802 samt blef 1805 krigsråd samt ledamot i krigskollegii civildepartement. Vid sextiåtta års ålder sökte och erhöll han afsked ur rikets tjänst men bibehöll organistsysslan i Jakob fortfarande till sin död i Stockholm, d. 11 aug. 1835. Led. af Musikaliska akad.
Hans befordringar och arbeten som tjänsteman åstadkommo aldrig några afbrott i hans verksamhet som musiker och tonsättare. 1789 anlade han det första nottryckeri i Sverige och utgaf därifrån flere värdefulla arbeten, såsom: Musikaliskt tidsfördrif 1789--1834, innehållande pianokompositioner, kantater, uvertyrer m. m., Vikmanssons kvartetter, Arier ur de på k. teatern uppförda operor, Traditioner af svenska folkdanser, Skaldestycken satta i musik o. s. v. Stort och berättigadt var det anseende, han vann såsom tonsättare. Obestridligt var han ock den yppersta viskompositören i vårt land på sin tid. Utom redan nämnda arbeten har han författat och utgifvit: Trois sonates pour le clavecin avec l'accompagnement d'un violin, det första i koppar stuckna musikverk i Sverige. Fyra klaverduetter, favoritpjäser ur Haydns symfonier, musiken till operorna Frigga, Tanddoktorn och Chrispinerna, flera sånger t. ex. de af nationen länge med hänförelse sjungna: »Du med trängtande rop», »Sörj ej den gryende dagen förut!» Goda gosse, glaset-töm o. s. v.
Som ledamot i kommittén för kyrksången biträdde han vid utarbetandet af den koralbok, som utgafs under Hæffners namn 1819. Men ännu före Hæffners död måste Å. själf utgifva en koralbok i öfverensstämmelse med svenska församlingens vanliga sång, hvilket koralverk ännu följes i en del landsförsamlingar. En viktig och till sitt värde beståndande insats i Sveriges musik- och sångarlif gjorde Å. genom att åt Bellman uppteckna och harmonisera de melodier, på hvilka dennes 1790--91 utgifvna »Fredmans epistlar och sånger» skulle sjungas.
Gift med Hedvig Charlotta Lenngren.
